Läsarna: Vi går back redan nu

NYHETER

Tuffare tider är på väg – men många har det redan skralt i kassan.

40 procent av läsarna som svarat på nätfrågan "Hur mycket skulle du kunna spara varje månad?" går back redan nu eller klarar sig precis.

Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom på Ikanobanken.
Foto: Lars Lydig/Ikanobanken
Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom på Ikanobanken.

Enligt Swedbanks hushållsbarometer, där drygt tusen personer intervjuats, upplever fler hushåll att de fått en sämre ekonomi.

Många av aftonbladet.se:s läsare som svarat på nätfrågan säger sig också ha svårt att klara sig varje månad.

Vid klockan 14 på måndagen hade drygt 28 000 personer svarat på frågan "Hur mycket skulle du kunna spara varje månad?". 21 procent svarar att de går back redan nu, och 20 procent att de klarar sig precis.

Semestern

– De flesta har semestern framför sig och det kan kännas oroväckade ur ett ekonomiskt perspektiv. Det går ju mer pengar på semestern, säger Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom Ikanobanken.

Samtidigt svarar en stor del av läsarna att de har pengar över varje månad. 26 procent säger sig kunna spara 4000 kronor eller mer.

För alla som har det skralt i kassan finns det två saker att göra: Öka inkomsterna eller minska utgifterna. Det sistnämnda är betydligt lättare för de flesta, menar Ann-Sofie Magnusson.

– Börja med att kolla upp vad man gör av pengarna. Skriv ner hur stora inkomsterna är, respektive utgifterna. Ta sedan en funderare på vilka utgifter som går att minska eller ta bort helt.

Flera saker pekar mot att vi är på väg mot en lågkonjuktur.

– Försök att lägg upp ett sparande i dag. Det kan bli värdefullt om exempelvis räntan stiger och ekonomin försämras, säger Magnusson.

Jämkning

Ann-Sofie Magnusson har några tips som stärker ekonomin:

Spara både din kassa och miljön. Kör inte bil mer än nödvändigt.

Du som röker kan försöka minska ner på konsumtionen. Även om du inte kan sluta att röka tjänar du en hel del om du kan minska ner på rökningen.

Dra ner på chips och andra småkostnader, som det faktiskt går att vara utan.

Undersök vilket elbolag som blir billigast för dig. Handla maten i lågprisaffärer – om affären ligger i närheten.

Undersök möjligheterna att ansöka om jämkning hos Skatteverket. Istället för att få 6000 kronor i klumpsumma vid midsommar kan du få 500 kronor extra varje månad. Jämkning innebär att arbetsgivaren drar mindre skatt.

FAKTA

Så får du semesterkassan att räcka längre:

Fundera på vad ni kan göra annorlunda för att få ut så mycket som möjligt av de pengar ni har och ändå leva gott under semestern. Passa på att göra sådant som inte kostar så mycket men som ni inte ger er tid till i vanliga fall. Fråga barnen vad de helst vill att ni ska göra.

Passa på att vara tillsammans med dina barn. Det behöver inte kosta något. Om din kassa är knaper kan ni göra utflykter som inte kostar så mycket. Närhet till sjö och gratis bad är vi lyckligt lottade med i Sverige. Cykel- och kanotutflykter brukar vara uppskattade av barnen. Att fiska kostar inte heller några stora summor. Barn älskar att tälta och det finns billiga tält att köpa eller låna av någon vän.

Att ta med egen matsäck blir billigare än att äta ute. Köp en speciell termos anpassad för att förvara mat antingen varm eller kall.

Ge dina barn en egen liten semesterkassa som de kan få spendera under semestern. Ge dem gärna möjlighet att öka sin semesterkassa genom att avlasta dig från exempelvis gräsklippning, diskning, städning eller annat som de kan hjälpa till med.

Sälj saker du inte behöver. Har du saker du inte vill ha eller behöver kan du annonsera ut dem och få in lite extra pengar. Det finns säkert många som blir glada om de kan köpa dina saker till ett bra pris.

Se upp med mobiltelefonen om du semestrar utomlands. Där är det du som betalar både de samtal du ringer och en stor del av de samtal du tar emot. Informera även dina barn om det så att ni inte drabbas av kostnader ni inte räknat med. Utnyttja möjligheten att skicka sms och be era vänner skicka sms i stället för att ringa er utomlands så sparar ni mycket pengar.

Källa: Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom på Ikanobanken.