40 procent i röstning om EU-fördrag

Resultatet klart först på fredagseftermiddagen

NYHETER

DUBLIN. Omkring 40 procent av de tre miljoner röstberättigade på Irland tros ha sagt sitt i folkomröstningen om ett nytt fördrag för EU.

Men först på fredagseftermiddagen är det klart om ja- eller nejsidan vann.

Den inofficiella uppgiften om deltagandet, 40 procent eller något däröver, levererades av den statliga irländska RTE sent på torsdagen, när vallokalerna stängt.

Traditionellt brukar ett sådant valdeltagande, som med irländska omröstningsmått skulle bedömas som medelgott, gynna ja-sidan.

Men ingen analytiker har vågat ta gift på att det skulle gälla också denna gång.

Först under fredagsförmiddagen börjar rösterna räknas, i en omröstning som vid ett nej kan förpassa Lissabonfördraget till papperskorgen. Det skulle utlösa en EU-kris.

Skrev på före jul

De 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer skrev under det fördraget strax före jul förra året. I 19 av länderna är processen med att ratificera - godkänna - fördraget klar, eller på god väg.

Men sedan vintern har länderna förhandlat om vad en rad inte helt glasklara punkter i fördraget.

EU:s nuvarande ordförandeland Slovenien listade 33 saker som måste redas ut, de flesta innan fördraget kan träda i kraft den 1 januari 2009. Om det nu inte blir ett nej från irländarna, det enda land av 27 som håller folkomröstning om fördraget.

Plan B efter nej

Lissabonfördraget är den plan B som fick sättas i verket när franska och nederländska väljare röstade nej till förslaget till konstitution för EU 2005.

I stället för en samlad text, som konstitutionen, är Lissabon en räcka tillägg till redan gällande fördrag. Det är snårigt.

Inhemska kommentatorer har plockat poäng på att jämföra det med den irländske litteräre giganten James Joyces verk - verk med ordströmmar som kräver beslutsamhet av läsare som vill ta sig igenom dem.

Men Joyce är enligt kommentatorerna i jämförelse ett under av klarhet och konkretion.

Diskreta förhandlingar

Förhandlingar om de 33 punkterna har förts diskret i Bryssel. Ingen har velat riskera att riva upp damm inför Irlands omröstning.

Men länderna har svårt att bli överens om storlek, uppgifter och pris för den gemensamma utrikesförvaltning som fördraget sätter på plats.

Och de arbetar med frågor om vad den nye presidenten, eller valde ordföranden för stats- och regeringschefernas klubb, mer bestämt ska ha för uppgifter. Det gäller också för den nya utrikesministern, som ska vara både vice ordförande i EU-kommissionen och EU:s höge företrädare i utrikes- och säkerhetspolitik.

Statsminister Fredrik Reinfeldt oroar sig för att det, när Sverige är ordförande i EU andra halvåret 2009, inte blir några EU-uppgifter kvar till honom.

Lars Larsson/TT