Bränslepris kan göra EU-möte hett

Sarkozy vill sänka momsen efter protester bland chaufförer, bönder och fiskare

NYHETER

BRYSSEL. Bränslepriserna kan få EU-toppmötet att hetta till, mitt i den förtroendekris som drabbat EU efter de irländska väljarnas nej till EU-fördraget.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy har med sig ett förslag om sänkt moms på bränsle till midsommarhelgens EU-toppmöte. Många av hans kollegor är också bekymrade över de höga bränslepriserna. Fiskare, lastbilschaufförer, bönder och taxiförare, främst i södra Europa, kräver högljutt lindring.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel avfärdade förslaget, liksom statsminister Fredrik Reinfeldt. Han vill inte vara med om att ”artificiellt subventionera bensinpriserna”.

– Jag kommer att tala emot den typen av idéer. Det här är ju snarare tid för att inskärpa betydelsen av energieffektivitet och av det förnybara, säger Reinfeldt.

Han ser också fördelar med ett högt oljepris.

– Vi kan ju inte rimligen tycka att det bara är fel om vi menar allvar med våra klimatambitioner. Hela tiden har ju forskarna sagt att vi ska se till att sätta ett mer riktigt pris på fossila bränslen, på koldioxiodutsläpp, säger Reinfeldt.

Tid för analys

Han är emot alla förslag som innebär att EU-stöden utökas.

– Jag vill inte som svar på denna felaktiga politik, som givit oss höga priser, föra in ännu mer felaktig politik, hur mycket man än demonstrerar, säger Reinfeldt med hänvisning till alla demonstrationer som hållits mot höga bränslepriser.

Den största frågan för EU-toppmötet är vad som ska hända med EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget. Efter Irlands folkomröstning den 12 juni måste EU-länderna hitta en väg runt de irländska väljarnas nej.

Irland vill ha tid, och får tid, fram till nästa EU-toppmöte i oktober, att tänka efter, analysera och föreslå lösningar för hur Lissabonfördraget kan räddas. Och om det går.

– Vi behöver tid för att analysera omröstningen och för att undersöka lösningar, sade Irlands premiärminister Brian Cowen.

Nej ska bli ja

I teorin borde fördraget, som ersätter det förslag till EU-konstitution som väljarna i Frankrike och Nederländerna tog död på i folkomröstningar 2005, redan vara avlivat. För att det ska träda i kraft måste ju samtliga 27 medlemsländer ratificera fördraget och Irland sade nej den 12 juni.

EU-planen är att sätta press på Irland så att det vid slutet av året kanske bara är Irland som inte har sagt ja till fördraget. Hopp finns hos EU-ledarna och i Bryssel att Irland ska kunna utlysa en ny folkomröstning, efter smärre förändringar i förutsättningarna.

– Det blir mycket svårt att omförhandla Lissabon-fördraget. Kom ihåg att det har förhandlats fram av 27 medlemsländer och 27 regeringar har skrivit på det, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso på en pressträff med Brian Cowen före toppmötet.

Maria Davidsson/TT Lars Larsson/TT