En halv miljon utan el

– Det är översvämning men vallarna håller, rapporterar Magnus Sundholm direkt från New Orleans

1 av 2 | Foto: JIM WATSON/afp
VATTNET STIGER. En järnvägskorsning vid Industrial Canal i New Orleans.
NYHETER

Först gick strömmen.

Sedan kom regnet och havsvågorna och en halv miljon hushåll blev strömlösa.

– Nu har Gustav dragit vidare västerut. Det man oroar sig för i New Orleans i kväll är om vallarna ska hålla, de har svämmat över, säger Aftonbladets utsände.

VATTNET STIGER. En järnvägskorsning vid Industrial Canal i New Orleans.
Foto: JIM WATSON/afp
VATTNET STIGER. En järnvägskorsning vid Industrial Canal i New Orleans.

Gustav har som mest blåst i över 60 meter per sekund. Orkanen dundrade in över land för ett par timmar sedan, men vindarna är inte längre lika kraftiga.

Nästan 500.000 hushåll har blivit strömlösa, highway 90, en av de största motorvägarna, är översvämmad och flera större fartyg har sopats upp på land.

– Men det är inte lika illa som man befarat. Den beräknade kostnaden för materiella skador tros nu bara bli en femtedel av det man räknade med igår, säger Aftonbladets utsände Magnus Sundholm på plats i New Orleans.

Slog mot oljecentrum

Invånarna kunde bara titta på medan Gustav vräkte in vatten och slet sönder samhällen. Undantagstillstånd har utfärdats i Alabama, Louisiana, Mississippi och Texas. Men varningarna har fungerat och människor håller sig undan. Just nu verkar det som centrum kring oljeindustrin längre västerut fått en värre körare.

I New Orleans har vallarna svämmat över, men pumparna fungerar och hittills har inga vallar brustit.

– De fattigaste delarna står delvis under vatten. Hittills håller vallarna, säger Sundholm.

– Men faran är inte över. Det tar 12-24 timmar innan man kan säga att det gick bra. Och om vallarna brister kan inget rädda New Orleans.

Översvämmat

Nästan alla invånarna har gett sig av.

Nu gapar gatorna tomma och i turistkvarteren står en polis i varenda gathörn, för att stoppa plundrare.

– 90 procent av människorna har flytt. Och det utfärdades tidigare en tornadovarning som gäller längs hela kusten i södra Louisiana och Alabama, säger Sundholm.

Dränktes av Katrina

När Katrina slog till för tre år sedan brast vallarna i New Orleans. 80 procent av staden dränktes när vattnet steg flera meter och många omkom.

Den här gången tror experterna att vallarna ska hålla – trots att reparationerna efter orkanen Katrina 2005 inte är färdiga.

Särskilt fokus riktas mot Mississippiflodens västra bank i New Orleans. Där skadades vallarna inte lika mycket av Katrina, och där har man inte förstärkt lika mycket som på andra håll.

FAKTA

Ovädrens namn

Att ge oväder namn är en praxis som spårats till den brittisk-australiske meteorologen Clement Wragge. Han började i slutet av 1800-talet ge stormar kvinnonamn.

Idén formaliserades av USA:s Nationella orkancenter (NHC) på 50-talet. På 70-talet kom man på att det kanske var manschauvinistiskt att överföra traditionen att ge fartyg enbart kvinnliga namn till tyfoner och orkaner, så numera är listorna strikt jämlika och alfabetiska.

Normalt sett återanvänds namnlistorna vart sjätte år, men riktigt ruggiga oväder gör att namnet i fråga ”pensioneras”. Det gäller till exempel Andrew från 1992, Ivan 2004 och Katrina 2005.

Om personnamnen tar slut under en säsong övergår man till grekiskan: Ovädren döps till Alfa, Beta och så vidare.

Källa: TT

Tropiska oväder

När vindhastigheten i ett tropiskt oväder överstiger 33 meter i sekunden talar man om orkan på västra halvklotet. I tropiska regioner i öster talar man i stället om cykloner och i västra Stillahavsområdet om tyfoner.

En tropisk cyklon bildas över havet i tropiska områden under lågtryck när ytvattnet är minst 26,5 grader varmt och luften i atmosfären ovanför är fuktig.

Den varma och fuktiga luften rör sig i en spiral uppåt och bildar en kraftigt växande virvel. Hela ovädret mäter mellan 20 och 50 mil i diameter. I centrum finns stormens några mil stora ”öga” där det kan vara lugnt. Runt ögat finns en ring av mycket kraftiga åskmoln.

Det är inte bara vindarna som vållar skador, utan också de kraftiga skyfallen och flodvågor som sköljer in över kusttrakter.

(TT)