Professor: Behövs fler som Bristol Palin

Allt äldre mammor strider mot biologin

NYHETER

Gravida Bristol Palin, 17, är ett föredöme för kvinnor.

Åtminstone ur ett biologiskt perspektiv.

Det anser Ulla Waldenström, professor i omvårdnad, som oroar sig för att förstagångsföderskor blir allt äldre. Något hon anser orsakar mänskligt lidande.

– Utvecklingen strider mot vår biologi, skriver hon på debattsajten newsmill.se.

I genomsnitt är kvinnor i Sverige 29 år och män 31 när de får sitt första barn och ålderskurvan pekar kontinuerligt uppåt. Det är ett problem, skriver Ulla Waldenstam, professor i omvårdnad vid institutionen för kvinnor och barns hälsa på Karolinska Institutet.

– Kurvan borde vända, utvecklingen strider mot vår biologi. Med konsekvenser i form av medicinska komplikationer, mänskligt lidande och höga kostnader, argumenterar hon.

Trots det skriver hon att hon inte är en anhängare av tonårsgraviditeter men att hon reagerar på den kraftiga reaktion som utlösts av att 17-åriga Bristol Palin ska få barn.

Flera allvaliga risker

– Det visar på den normförskjutning som skett i västvärlden i synen på mödrars ålder. Nu reagerar vi om mamman är ung, inte om hon är gammal, skriver Ulla Waldenstam.

Hon menar att det finns ett flertal allvarliga risker med att vänta med att skaffa sitt första barn.

Risken ökar för att det inte blir någon graviditet, att kvinnan får missfall, att inte hinna få det antal barn man vill ha, att barnet föds mycket för tidigt och att kvinnan kan få en långdragen förlossning.

Risk att barnet dör

Risken att barnet dör under graviditeten eller under de första fyra levnadsveckorna är dessutom dubbelt så stor om en förstagångsmamma är 35-39 år än om hon är 20-24 år, fortsätter hon.

Samtidigt skriver hon att hon är väl medveten om att kvinnor och män ofta har goda skäl att uppskjuta barnafödandet. Personlig mognad, en tryggare relation och bättre sociala förhållanden i form av arbete och ekonomi är några av fördelarrna.

– Jag föreställer mig ändå att fler skulle få barn tidigare om man kände till fruktsamhetens gränser mer i detalj, och framför allt de medicinska riskerna med att vänta alltför länge.

Feminister för tysta

Nu efterlyser hon ett större engagemang från politiker men framförallt från kvinnorörelsen som hon anser inte tagit sig an frågan.

– Feministers tystnad i frågan kan bero på svårigheter att hantera de biologiska skillnaderna mellan könen. En av kvinnorörelsens viktigaste mål har varit att kvinnor ska kunna förena familjeliv och yrkesarbete under bra villkor, och på lika villkor som mannens, skriver hon.

Kvinnorörelsen behövs för att utveckla jämställdheten med respekt för kvinnors och mäns biologiska förutsättningar, avslutar hon.