”Chavez ser sin chans att slå mot USA”

Aftonbladets Wolfgang Hansson om krisen i Sydamerika

Ryska bombplan Tio mil utanför Venezuelas huvudstad Caracas är två ryska Tu-160-plan placerade. Här syns ett av dem.
Foto: Reuters
Ryska bombplan Tio mil utanför Venezuelas huvudstad Caracas är två ryska Tu-160-plan placerade. Här syns ett av dem.
NYHETER

Bolivia och Venezuela har utvisat USA:s ambassadörer.

Ryska bombplan har landat i Venezuela.

– Den dimplomatiska krisen mellan länderna trappas upp, framför allt mellan Venezuela och USA, säger Aftonbladets Wolfgang Hansson.

En motkraft mot USA. Det går Hugo Chavez politik främst ut på, menar Aftonbladets Wolfgang Hansson.

– Han vill gärna bli någon slags ledare eller talesperson för Latinamerika. Han försöker hävda att han är utsatt för en amerikansk mordkomplott men det kan ju lika gärna vara en ren fabrikation. Han ser det här som en chans att slå mot USA och han tar varje tillfälle i akt.

Hur kan den diplomatiska krisen i Sydamerika påverka resten av världen?

– Om den utvecklas vidare så kan den påverka. Men i det här skedet är det inte så troligt att Bush agerar jättehårt, utan det beror snarare på vem som tar över efter honom. Men om Venezuela gör allvar av sitt hot att stoppa oljeexporten till USA så kommer det att ge följder, säger Wolfgang Hansson.

Vad kan det ge för effekter?

– Förmodligen kommer vi då se ett ökande oljepris. Det slår nämligen direkt, oljepriset stiger eftersom det uppstår en oro på marknaden att det inte ska finnas tillräckligt med olja.

Ryska bombplan

Wolfgang Hansson tror inte att det är så troligt att fler sydamerikanska länder följer efter Bolivias och Venezuelas exempel.

– Jag har väldigt svårt att tänka med att Brasilien som ju har en vänsterregering skulle göra det, även om landets president har goda relationer till Chavez. Och Chile som har en vänsterregering har samtidigt goda relationer till USA och vill inte äventyra det.

I veckan landade ryska bombplan på en militär flygplats nära Caracas, vilket är ett tecken på att Venezuela och Ryssland knyter allt starkare vänskapsband.

Vad innebär vänskapen med Ryssland?

– Främst är det ett uttryck för Rysslands nya, lite mer aggressiva politik. De vill återknyta en del av bekantskaperna från den gamla sovjettiden då de hade en massa allierade ute i världen som man stöttade ekonomiskt. Nu ser de en chans att få ett brofäste i Latinamerika eftersom Chavez står för samma socialism som på sovjettiden, även om Ryssland har förändrats sedan dess.

Kalla kriget

Det kalla kriget är något som allt fler har börjat tala om efter konflikten i Georgien. Även Wolfgang Hansson kan dra paralleller till det, även om han anser att vi har långt kvar innan vi kan tala om ett nytt kallt krig.

– Det är långt kvar till ett äkta kallt krig men det finns en massa sådana tendenser. Men Ryssland är idag inte i närheten av styrkan under Sovjettiden, även om de har stöddat till sig. Det är inte längre en supermakt mot en supermakt. Och framför allt finns inte den ideologiska motsättningen kvar. Nu handlar det om en konflikt om inflytande.

Bolivia och Venezuela anklagar USA för att iscensätta kupper och konspirationer. Ligger det någonting i anklagelserna?

– Tveklöst är Chavez en irriterande finne i ändan på Bush. Det skulle inte förvåna mig det minsta om Bush har frågat sina medarbetare "vad kan vi göra mot Chavez?" Men det behöver ju inte innebära att de ligger bakom någon mordkomplott. De försöker säkert göra livet surt för Chavez. Hur långt de har gått är svårt att veta. Samtidigt har varken Morales eller Chavez preciserat sina anklagelser eller lagt fram några bevis.

Aftonbladet.se