Karin, 87, är fånge i sitt hem

Får inga hjälpmedel av kommunen

1 av 2
BEHÖVER DÖRRÖPPNARE Dörren är tung, Karin Nilsson är svag. Trots att ärendet om hjälpmedel är brådskande, har det inte hänt något.
NYHETER

Hon har 16 trappsteg ner till den tunga porten.

Då återstår det svåraste: att orka öppna den, och lyfta ut rullatorn.

Men Karin Nilsson, 87, får inga hjälpmedel – hennes ärende ligger i en pappershög hos Säffle kommun.

Hon önskar sig en liten ramp och gula markeringar i trappan eftersom hon är nästan blind. Gärna även en ramp så att hon inte behöver lyfta rullatorn över stenplattan vid entrén. Men viktigast är en automatisk dörröppnare.

Hon väger 45 kilo.

– Jobbigt är det, säger Karin Nilsson. Man känner sig oduglig när kroppen inte orkar.

Behöver mycket hjälp

Vänner och familj hjälper henne med tvätt, städning och att handla. På torsdagar kommer en flicka med tre matlådor. Värma fiskbullar och soppa klarar Karin Nilsson själv.

– Och jag kan gå till Ica själv om det kniper, säger Karin Nilsson, för dit hittar jag.

Hon bör gå ut ibland, kroppen blir ännu stelare om hon bara sitter.

– Det här låter ju inte bra, säger Curt Urelid, chef för äldreomsorgen i Säffle.

– Hemrehabilitering är något vi ska lägga kraft på.

Problemet är att dörröppnaren är en ”bostadsanpassning” och angelägenhet för flera myndigheters utredare.

En arbetsterapeut har intygat att dörröppnaren behövs. Hon skickade ärendet till miljö- och byggnadsnämnden. Där har det legat sedan juli månad.

Karin väntar med att gå ut.

– Jag blir så slut av det, som det är nu.