”När jag insåg vad han försökte göra frös jag till is”

Barnflickans berättelse – ord för ord

1 av 4
SKYLDIG I februari i år fälldes Tito Beltran för våldtäkt på Maria Lundqvists barnflicka. Tingsrätten i Ystad valde att tro på hennes ord om vad som hände den där kvällen på Nötesjö värdshus i Skåne. I dag publicerar vi hennes vittnesmål.
NYHETER

Tingsrätten fällde Tito Beltran för våldtäkt.

De trodde på Maria Lundqvists barnflickas berättelse.

Kvinnans målsägarbiträde Thomas Bodström har sagt att alla som hört kvinnans berättelse förstår varförTito Beltran är skyldig.

Hittills har hon bara berättat sin version för rätten om exakt vad som hände i Tito Beltrans hotellrum en kväll i juli 1999.

Aftonbladet kan i dag publicera barnflickans vittnesmål från tingsrätten.

Hon var bara arton år. Hade aldrig haft en pojkvän, eller ens blivit kysst, enligt vad hon själv berättar. Det var sommaren 1999 när hon följde med på Rhapsody in Rock som barnflicka åt Mara Lundqvists tre barn.

Hon kände Maria Lundqvist sedan länge, och tackade genast ja när hon fick frågan om att vara barnflicka på turnén.

Hon är kristen. Sommaren 1999 hade hon precis gått ut andra ring på gymnasiet. Hon säger att hon hade stora framtidsdrömmar, men var ung i sinnet.

Hon följde med på turnen. De åkte dubbeldäckare. Flickan, Maria, Carola och barnen på nedervåningen. Tito Beltran och musikerna på ovanvåningen.

Barnflickan beskriver stämningen i bussen som ”väldigt god”.

I juni uppträdde artisterna på Svaneholms slott i Skåne.

Flickan berättade i tingsrätten vad som hände efter konserten.

– Ja, det var konsert där den kvällen. Det var då Little Mike hade fått med sig sina barn också. Han hade ingen barnflicka till dom. Det var två vilda ungar – en liten kille och en liten tjej. Jag förstod att de inte skulle komma i säng om inte jag ryckte in och hjälpte till lite. Jag hjälpte till att lägga dem också den kvällen. Så det var fem barn jag tog hand om. Sen var Carolas barnflicka lite dålig den kvällen också så hon kunde inte hjälpa till med det och så hade hon svårt med Amadeus. Så det blev mycket, just den kvällen.

[...]

– Jag var ganska trött så jag gick ner där man åt. Så fikade jag då med Maria och Tito var där och så var det några till. Vi satt och pratade där ganska länge om ditten och datten. Det var trevlig stämning sådär och Tito berättade om sina barn och att de snart skulle komma. Han var glad för det.

– I något sammanhang sa jag att jag hade ont i ryggen för att jag hade tagit hand om så många barn den kvällen, eller det var väl därför men jag sa inte att det var därför. Jag var extra trött just då. Så då erbjöd sig Tito att ge mig massage och sen pratade vi vidare och när det var dags för uppbrott frågade han igen om jag ville att han skulle massera mig då – om jag fortfarande ville det.

– Jag pratade med Maria om det och sa att jag kommer upp senare så hon visste att jag skulle få massage av honom. Jag frågade var vi skulle vara och så fanns det inget bättre ställe än på hans rum, han föreslog det som jag kan minnas, så gick vi dit.

Vi gick in på hans rum. Där fick jag ett stort badlakan av honom så jag kunde ta av mig kläderna och vira det runt mig. Det var inte så att jag klädde av mig alla kläderna och sedan fick badlakanet utan jag kunde klä av mig så att han aldrig såg mig barhudad så att säga. Jag tyckte inte det var något konstigt så hade det varit tidigare när jag hade fått massage så det var väl så det brukar gå till, trodde jag. Så la jag kläderna, ganska nära dörren på golvet tror jag. Sen la jag mig på sängen med magen neråt och ansiktet mot dörr-en. Sängen stod parallellt med fönstret så att säga. När han stod och masserade stod han på den sidan där jag inte hade ansiktet då.

– Sedan började han massera mig. Där någonstans sa han till att han behövde ta av sig byxorna för att de inte skulle bli förstörda av massageoljan och det tyckte inte jag var något konstigt. Och jag kommer ihåg att han tog av sig byxorna för jag kommer ihåg klirret av spännet när man tar av sig skärpet.

Barnflickan bryter ihop i rättssalen. Hon gråter och behöver någon minut för att samla sig. Sedan fortsätter hon berätta:

– Jag antar att han tog av sig byxorna efter att massagen börjat, jag såg det inte, jag minns bara det där klirret. När han började massera så började han nere vid vaderna och gick uppåt. Där i början någonstans sa han att jag var ganska spänd i musklerna men att jag hade långa muskler eller något sådant. [...] Jag tyckte de där kommentarerna, att han sa så gav ett professionellt intryck av att han var duktig på att massera. Jag visste ju sedan innan att han hade masserat Carola och så där och att han hade sagt att han var massör eller hade något intyg eller att han kunde det där i alla fall. Han var utbildad på något sätt. Så jag tyckte inte det var något konstigt.

– Sedan började han massera uppåt längs benen då. [...] Och vid något tillfälle frågade Tito mig om han kunde ta av mig mina trosor för att de inte skulle bli förstörda av massageoljan. Då, det var första gången jag kände att något var lite obehagligt men jag litade på honom så jag tänkte inte så mycket mer på det utan lät honom ta av mig mina trosor. De var ganska lågt skurna, det var ett par bomullstrosor med små blommor på. Han skulle ju massera mina lår, så jag förstod ju argumentet. Jag hade ju fortfarande handduken över mig, den gick ju också över rumpan så han tog av mig dom. Sen fortsatte han massagen sen efter ett tag så känner jag. [...]

– Så känner jag någonting mellan benen. Först tänkte jag att det var handduken eller någonting, jag försökte väl hitta någon förklaring för mig själv men sen när jag insåg vad det var han försökte göra så frös jag till is. Jag kunde inte röra mig. Jag skrek till mig själv, alltså i huvudet att jag var tvungen att göra någonting, att röra på mig men jag kunde liksom inte göra någonting jag vara bara helt stel. Sedan fick jag i alla fall tillbaks rörelseförmågan och tog händerna och försökte pressa mig uppåt som en armhävning. I och med det så slutade han massera mig och i stället pressade ner mig i sängen och höll kvar mig därnere när jag försökte ta mig upp och samtidigt så gjorde han, ja vad kallar man det, juckade rörelser eller samlagsrörelser och sen helt plötsligt så slutade han så jag kunde trycka mig loss. Han ramlade åt sidan så jag kunde komma upp ur sängen. Jag vände mig om och såg att han var naken. Jag blev helt chockad. På något sätt borde jag väl förstått att han var naken med det han gjorde på mig men ändå att se det var väldigt jobbigt.

Barnflickans berättelse kvävs av hennes gråt. Hennes röst sviker henne.

– När han höll på där alltså, det var ju verkligen att [...] hans könsorgan mot mitt. Jag vet inte om han kom in i mig eller om han inte gjorde det. Han kom inte in helt men jag vet inte om han kom in litegrann eller om han bara var innanför blygdläpparna men han var där någonstans. Jag hade fokus bara på att komma loss.

När jag kom loss sprang jag upp ur sängen med handduken fortfarande om mig, den hade legat över rygg-en. Jag hade den runt mig och så försökte jag ta på mig kläderna och försökte springa ut direkt, men Tito stoppade mig och sa kan du inte stanna en liten stund, eller någonting sådant. Ta åtminstone på dig kläderna sa han. Jag kommer inte ihåg exakt

orden. Så jag började sätta på mig trosorna, jag tror att det var han som kom och gav mig dem, men jag är inte säker. Det var då jag upptäckte att jag var kladdig mellan benen också. Jag tror jag fick på mig byxorna men resten av kläderna hade jag i famnen. Tito försökte få på mig någon tröja och i samband med det försökte han ge mig någon slags puss. Det var jätteäckligt. Jag värjde mig men han pussade mig någonstans i ansiktet i alla fall innan jag kunde gå därifrån.

– Sen sprang jag ut.

[...]

Barnflickan springer upp för trapporna till Maria Lundqvist rum. Hon berättar vad som hänt.

– Jag vet att jag berättade för henne och hon kom framspringande, hjälpte mig av med mina kläder, hjälpte mig in i duschen. Jag vet att jag pratade med henne – att jag berättade för henne, men jag vet inte alls vilka ord. Det är liksom en dimma. Trosorna tog jag av mig, det var så äckligt, jag ville bara slänga dem i papperskorgen, men Maria frågade om det var okej att hon tog hand om dem. Bara jag slapp se dem så kunde hon få ta hand om dem. Hon sprang iväg, när jag var i duschen och skällde ut honom, det sa hon sedan att hon hade gjort. Det var ganska skönt att hon gjorde, fast samtidigt så ville jag inte anmäla det. Det pratade vi också om då. Jag ville inte anmäla det för jag ville inte att mina föräldrar skulle veta om det och jag förstod att det skulle bli en stor grej och så i pressen.

[...]

– Jag gick i skolan och så också. Det är jobbigt för det skulle spridas i skolan såklart vad som hänt. Det gör ju alltid det.

[...]

–Dagen efter så pratade jag med

Carola, hon kom fram till mig och vi prat-ade. Det kändes skönt för hon var också troende så vi kunde prata om det på ett annat sätt. Vi pratade inte om själva händelsen, exakt vad som hänt och så. Hon sa att hon hade hört vad som hänt och vi pratade lite om Gud och så. Sen sa hon att jag gärna fick vara med och be med hennes bönegrupp om jag ville, men jag tycktes att det inte skulle kännas så bra för jag är inte van vid att göra sådana grejer i min kyrka. Men jag ville gärna att hon skulle be för mig – det sa hon att hon skulle göra.

– Samma dag så kom också Tito fram till mig och sa att han hade betett sig som ett stort svin och bad mig att förlåta honom, det sa jag att jag inte kunde göra. Sedan dess har jag inte sett honom. Han var duktig på att gömma sig. Det var skönt, för det gjorde väl jag också för honom. Sen var det ett par dagar till,

sedan kom Marias man, och jag kunde åka hem.

[...]

Åklagaren Anna Håkansson ställer kompletterande frågor:

Minns du hur du var klädd den här kvällen?

– Trosorna minns jag väl, det var bomullstrosor som gick ner över rumpan som hade små blommor på. Jag hade ett par med blå blommor och ett par med rosa blommor. Jag tror det var de med rosa blommor jag hade då. De två var mina favorittrosor, de var så sköna så jag kommer ihåg dem väl.

– Jag blev så arg, det är dumt, för han hade förstört att jag inte kunde ha några av dem sen igen.

Hur håller han fast dig?

– Han har händerna på min rygg och pressar ner mig i sängen så att jag inte kan pressa mig uppåt.

Var är snoppen när han gör så?

– Den är mellan mina ben och nuddar mitt kön. Han kommer inte ända in så att säga. Han är bara vid öppningen av mig. Jag vet inte hur långt in, eller om han kommer in eller om han bara är mellan blygdläpparna.

Kommer han in mellan blygdläpparna?

– Ja.

Med snoppen eller händerna?

– Med snoppen. Eftersom han hade båda händerna på min rygg så måste det ha varit snoppen.

Vad händer sen?

– Sedan slutar han bara helt plötsligt och jag får chansen att komma loss. Han släpper trycket.

Hur lång tid rör sig detta om?

– Det är så svårt att säga. För mig kändes det som en evighet. Men det måste ha varit ett tag.

– Jag tar mig upp och vänder mig om, då ser jag honom sitta där – naken. Och så säger han ”hoppsan” eller något sådant konstigt och så skyl-er han sig med en handduk. Jag ser aldrig hans könsorgan, men jag ser att han är naken. Han är väldigt snabb på att skyla sitt könsorgan.

Säger du någonting till

honom?

– Jag kommer inte ihåg vad jag säger. Det är här det börjar bli suddigt. Jag tror jag säger något, men jag kommer inte ihåg vad. Jag tror jag säger att jag måste gå upp.

Tog du på dig någonting?

– Ja, han stoppade mig från

att springa ut naken med

bara handduken. Han sa något om att han tyckte jag skulle stanna vilket jag vägrade så klart. Men han försökte hjälpa mig att få på mig mina kläder. Det var i samband med att han försökte få på mig tröjan han försökte pussa mig.

Har du gett honom någon puss när du gick iväg?

– Absolut inte.

Det här med att Tito plötsligt släpper taget, hur kommer det sig?

– Ja, eftersom jag hade hans sperma mellan mina ben så kan ju det vara en förklaring att han inte behövde hålla fast mig längre.

Hur vet du det?

– Att jag hade hans sperma där? Ja, även om man inte har sett det tidigare så vet man vad det är när man ser det.

När märkte du det?

– Jag märkte att jag var kladd-ig mellan benen innan jag sprang upp men det var det var först när jag var uppe i Marias rum som jag förstod att det var det. Då kände man lukten och allting.

Är det du eller Maria som förstår det?

– Det är jag som förstår det. Det var ingenting som hon behövde upplysa mig om.

Det kan inte vara av oljorna du var kladdig?

– Nej.

Innan ni kommer till rummet, har du märkt av någon uppvaktning eller flört från Titos sida?

– Hade jag märkt något sådant hade jag aldrig gått med på att han skulle massera mig.

Hur såg du på Tito Beltran före den här händelsen?

– En trevlig familjefar. Som man kunde lita på.

I mars 2007 anmälde du Tito, varför blev det så?

– Jag hade följt rättegången mot den lilla flickan och när jag hörde att det blev friande dom så kändes det som om han inte fick något straff för någonting han gjort. Nu blev han friad, så tänkte jag länge på det där, sen så blev jag uppringd av Maria och Monica och jag bestämde mig för att anmäla för att hjälpa den lilla flickan och också för att jag har en helt annan relation till mina föräldrar i dag.

Hur känns det nu?

– Jobbigt, men ändå skönt att försöka få ett avslut på den här processen och försöka gå vidare.

Rättegången i hovrätten fortsätter ytterligare några dagar nästa vecka. Sedan ska rätten ta ställning till om de tror på barnflickan. Det är hennes berättelse du just läst.

Tito Beltrans version är en helt annan.