Tito om häktet: ”Då dör jag hellre”

Aftonbladet bevakade rättegången minut för minut

Tito Beltran på väg in i rätten på onsdagen.
Foto: roger lundsten
Tito Beltran på väg in i rätten på onsdagen.
NYHETER

GÖTEBORG. Under sin slutplädering yrkade åklagare Svenson på att Tito Beltran häktas i väntan på dom.

– Faran för att han ska fly är störst just nu, säger hon.

Efteråt fick Tito frågan” Vad gör du om du häktas?” svarade han:

– Då dör jag hellre.

16.00 Rätten avslutar för dagen.

15.50 Anna Håkansson fortsätter med att yrka straffpåföljd.

– Det är min uppfattning att det sammanlagda straffvärdet ligger på tre år (alltså ett år för de påstådda brotten i Varbergsmålet).

15.47 – Kan Maria Lundqvist ha misstöfrstått NN? Men själva kärnan, han har våldtagit mig, han tryckte snoppen mot mig, det kan inte ha missförståtts. Och slutligen: Har NN missförstått situationen? Kan hon minnas fel? Då är jag tillbaka där jag började. I hennes förhör lämnas inget utrymme för tveksamheter kring vad som hände. Det är ställt utom rimligt tvivel att Tito Beltrán har tilltvingat sig samlag med våld och NN gjorde motstånd. Åtalet är styrkt, säger Håkansson.

– NN utlämnade sig totalt. Det är ett brott av normalgraden. Jag yrkar på två års fängelse. Vid en sådan utgång anser jag att rätten ska överväga att häkta Tito igen.

– För egentligen är ju faran för att han ska fly, störst just nu. Att han skulle komma till rättegången tvivlade jag aldrig på men jag är inte lika säker på att han skulle inställa sig till ett straff.

– Han har internationella kontakter och är utländsk medborgare.

15.43 – Det finns ett par skillnader i förhören, slår Håkansson fast. Och det är naturligt. En sådan detalj är att Maria Lundqvist sa att Tito Beltrán drog av barnflickan byxorna med våld, men i den situationen är det inte konstigt att det uppstår missförstånd. Trombonisten hade också uppgiften att han möttes vid frukost av berättelser om detta, men med tanke på vad de andra har berättat så var det kanske inte så. Och det har förflutit lång tid vilket har inverkan på bevisningen. Naturligtvis. Som att vilka ord situationen har beskrivits med av olika personer. Men själva känslan, att alla kände till det här, är inte något som påverkats av tiden enligt min mening. Likaså innebörden av att någon säger att det begåtts en våldtäkt.

– En annan invändning som jag väntar är att Monica Dahlström-Lannes har dragit fram allting. Är det så? Där menar jag på att det är samma saker som kommer fram i vittnesförhören. Enligt min mening har hennes kontakter inte haft någon avgörande inverkan på de olika vittnesförhören.

– I tingsrätten kom också fram ett möjligt scenario att trombonisten kom in i rummet och såg vad som pågick och att NN skulle överdriva eller påstå att en våldtäkt skett för att hon hamnat i en pinsam situation. Och då tycker jag att NN skulle beskylla Tito för våldtäkt, hålla tyst om det i åtta år och sedan komma tillbaka, den invändningen kan man lämna utan avseende.

15.39 Anna Håkansson pläderar:

– Vi måste göra bedömningar hela tiden. Det är endast två personer som faktiskt vet vad som hände i rummet för nio år sedan, och vi har två versioner att ta ställning till. Tito Beltrán har återgett fler detaljer än NN om en händelse som enligt hans beskrivning inte kan ha gett något större intryck på honom. Men han får lov att hitta på vilken historia han vill – den får vi lämna där hän.

– Vad finns det då för bevisning? Jo, NN:s berättelse. Den uppfyller mer än väl de kriterier man kan ställa på en berättelse av något man upplevt själv. Det finns ingen anledning för henne att beljuga Tito Beltrán. Man kan inte vara oberörd av hennes historia. Man var med henne i rummet och jag trodde ett tag att hon skulle kräkas.

– Jag tycker det är sällan man har så bra bevisning i sexualmål och jag har fullt förtroende för att hovrätten snappat allt. Men jag ska ändå göra ett par reflektioner:

14.14 Har du träffat dina barn alls? undrar ordföranden.

– Nej.

Anna Håkansson frågar:

Hur ser dina planer ut för nästa vecka?

– Att fixa lägenheten hemma.

Har ni fler lägenheter?

– Nej.

Hur är det i Chile?

– Mina föräldrar.

Är det där ni bor?

– Ja.

Men om du blir fri åker du utomlands, säger du. Om du blir dömd då?

– Då skulle jag ta det.

Har du fler uppdrag i Chile?

– Nej, det var bara fem föreställningar.

14.02 Rättegången fortsätter med personaliagenomgång.

Beltrán finns med i belastningsregistret sedan tidigare, i huvudsak för trafikförseelser. Av utredningen som gjorts av frivården i Göteborg och Ystad efter domen i Ystad framgår att han och familjen planerar att bosätta sig utomlands efter rättegången.

Tomas Nilsson kompletterar:

Det sägs i yttrandet att det skulle finnas planer på att bosätta sig utomlands efter den rättsliga prövningen. kan du säga något om det där, planerar ni fortfarande det? Skulle du fly undan rättegång eller påföljd?

– Jag har infunnit mig i polishuset, jag blev anhållen på falska grunder. Jag har aldrig gömt mig, var skulle jag kunna gömma mig? Jag är oskyldig och vill kunna bevisa min oskuld för hela världen. Om jag blev fri från allt detta, så vill jag självklart ha en paus i mitt liv tillsammans med min familj. Jag har blivit omänskligt behandlad, falskt anklagad. Jag behöver verkligen en paus.

När det gäller din yrkesmässiga situation, har den påverkats? undrar Nilsson och Tito blir uppenbart rörd.

– Hela min karriär har jag jobbat hårt. Över en dag, en natt blev jag falskt anklagad. Jag blev äcklad över anklagelserna, att jag hade smittat en liten flicka med könsherpes. Alla operahus i hela världen har kontaktat mina agenter. De har avbokat alla jobb fram till 2014. Min karriär är fullständigt krossad, tills jag kan bevisa min oskuld.

Men du var i Chile i augusti i år och kunde framträda?

– Det fanns ett kontrakt sedan många år tillbaka och jag pratade med direktören som känner mig sedan många år tillbaka och han frågade mig om jag ville ställa in. Men det ville jag absolut inte. Jag vill visa vad jag kan, säger Tito med darr i rösten.

Att du är en människa, helt enkelt?

– Jag har blivit totalt förnedrad.

Jenny och du är bosatta i Göteborg och du har dina fyra barn här i regionen?

– Min fru Jenny är född här i Sverige, vi har en son tillsammans. Vi kunde inte bo kvar i huset, för vi hade inte råd. Den enda familj jag har i Sverige är min frus föräldrar. Barnen bor i Kungsbacka därför att Ingela Svenson förbjudit mig att jag ska vara i närheten av familjen i Varbergsmålet. Och då kan jag inte visa mig därnere. Så jag har inte sett mina barn på ett och ett halvt år.

12.46 Tomas Nilsson fortsätter att fråga.

Kan man överhuvudtaget säga att om en person säger sig ha varit med om en traumatisk upplevelse, kan man obetingat lita på det?

– I dag har vi mer forskning, mer kunskaper som gör det mer komplext. Här kan vi visa på faktorer.

Åklagare Ingela Svenson:

Man kan även ha starka känslor kring falska minnen, har man kommit fram till?

– Ja, även i händelser med falska minnen.

Vet personen själv att det är falska minnen?

– Nej, personen upplever ju att det är ett genuint minne.

Därefter blir det lunchpaus.

12.26 Är minnet av en traumatisk händelse svårare att påverka än en vardaglig händelse? undrar Bodström.

– Ja, det borde det vara. Men en person som vill mota bort minnet av en traumatisk händelse kan också öppna för mer påverkan.

Är minnet av känsloladdade upplevelser svårare att sammanblanda?

– Ja, de är svårare att sammanblanda.

Advokat Ulla Johansson frågar:

Vad menar du med som du skriver att barns förmåga att minnas är större än vad många vuxna tror. Vad menar du med det?

– Man diskvalificerar ofta barns vittnesmål eftersom de verbalt inte kan beskriva detaljerat. Men man ser i studier att barn kan visa och illustrera sina minnen på andra sätt, exempelvis genom att tas till platsen.

Vad är skillnaden mellan bortträngning och förnekande?

– Bortträngning är en process där personen skyddas från minnet, automatiskt. Men det är mycket, mycket ovanligt. Förnekandet är dock mer aktivt där man låter bli att tänka på minnet. Till exempel skam och skuldkänslor.

12.15 Thomas Bodström fortsätter att fråga och stämningen blir genast mer hätsk:

I din första bok skriver du att du kommit fram till att våldtäkt är traumatiska händelser?

– En potentiellt traumatisk händelse, ja.

Och det kan man minnas i flera år?

– Ja, på given händelse som ryms inom traumatiseringsbegreppet som hotar ens fysiska och psykiska överlevnad bör man minnas över tid. Då minns man det kärnfulla.

Själva våldtäkten?

– Ja, händelsen i sig. Men en bok som är skriven 1994... Forskningen har förändrats mycket sedan dess.

I din nya bok från 2008 skriver du att traumatiserade barn uppvisar detaljerade minnen flera år tillbaka i tiden? Du skriver samma sak?

– Jag har raffinerat beskrivningen.

Varför säger du inte det? Att slutsatsen 2008 är att man kan minnas flera år efteråt?

– Jag sa redan från början att det handlar om händelsen. Är det en känsloladdad händelse så minns man bättre.

Har du själv råkat ut för en traumatisk händelse som du minns säkert? undrar Bodström.

– Jag tycker inte det är relevant. Jag redovisar generella slutsatser.

Du skriver själv om ett hundbett och att du minns det detaljerat. Du minns det i detalj. Är det en traumatisk upplevelse?

– Nej, naturligtvis inte. Men den subjektiva händelsen minns jag.

12.06 Åklagare Anna Håkansson fortsätter att fråga professorn i psykologi Sven Å Christianson:

Om det händer något traumatiskt, hur påverkas minnet av vad som händer efter då?

– När en händelse tar väldigt mycket uppmärksamhet så får man svårt att koda in vad som händer i efterförloppet, men om en person pratar om händelsen så stärker det minnet.

Stärker det minnet av händelsen eller minnet av att man pratar?

– Det blir en nyinkodning av händelsen.

Ditt föredrag inledningsvis kändes ganska vinklat. Hade du lagt upp det likadant om jag hade åberopat förhör med dig? undrar åklagaren.

– Det finns otroligt mycket forskning kring minnet. Och det är klart att om mitt föredrag hade handlat om trauma, exempelvis, så hade mitt föredrag handlat mer om det.

Menar du att en våldtäkt inte är ett trauma?

– Det är väl oklart vad som hänt, som jag förstått det. En våldtäkt kan vara ett trauma, men en sexuell händelse behöver inte vara det.

Du skriver i boken att ett expertvittne som kallas av en viss part styrs av den parten?

– Jag försöker ge bakgrundsinformation och har försökt ge en bild av relevanta forskningsresultat.

11.50 Du ska inte göra någon bevisvärdering, men kan du göra någon generell bedömning av målet?

- Det finns så mycket som är relevant i förundersökningen och utredningen, men jag tycker det är bättre att ni får ställa frågor.

Nilsson frågar:

Maria Lundqvist såg inte själva situationen. Kan du se att mötet med målsägande skulle kunna infatta någon felkälla i inkodningsmomentet?

Här utbryter en diskussion i rätten om vilka frågor Nilsson får ställa. Advokat Bodström vill att Nilsson ska hålla sig till allmänna frågor kring minnesförmågan, inte specifika som är kopplade till fallet. Nilsson hänvisar till förhörstemat som han angav när han kallade vittnet och säger:

- Om jag inte får ställa de frågorna vill jag ha rättens beslut och besvärshänvisning (rätt att överklaga) på det.

Diskussionen slutar med att Nilsson tills vidare får fråga på, men ordföranden har "höjt ett varningens finger".

Nilsson börjar omformulera sin fråga, men avbryts återigen.

- Är det inte bevisvärdering som Nilsson håller på med, undrar ordföranden.

Ok, vi släpper det, säger Nilsson. Rätten kanske redan har förstått hur Christiansons svar ska appliceras på målet.

11.38 Om en förhörsperson berättar om en viss händelse på ett visst sätt vid en tingsrättsförhandling och sedan säger samma sak ordagrant ett halvår senare, vad säger det?

– Om en person berättar exakt tänker vi oss att man inte går tillbaka till händelsen utan använder det man berättade senast och använder det som ett minne. Om en person berättar om den ursprungliga händelsen så förändras detaljerna, naturligt.

Om en förhörd person först har svaga minnen men börjar minnas sedan man talar med andra och gräver i minnet, vad ser du för felkälla där?

– En person har kanske diffusa och vaga minnen till en början, men när man pratar med andra sker en ny inkodning. Och att gräva i minnet, ja... man kan till exempel ta tillbaka en person till en plats för att hjälpa minnet, men att gräva i minnet som en behållare fungerar inte. Hur ska vi kunna avgöra om informationen är genuin eller inhämtad från andra källor? Vi är dåliga på att avgöra vad som är vad, säger Christianson.

Den som säger sig vara säker behöver inte vara det?

– Nej. Det är ett faktum som borde underviktas i rättsliga sammanhang.

Om en person efter lång tid börjar gå till en psykolog eller terapeut och sedan sätts i polisförhör, finns det någon riskfaktor där?

– Det har debatterats och forskats en del kring det. Många personer återmindes händelser i terapeutiska situationer och hur skulle man kunna avgöra om de var korrekt och tillförlitliga. Det blir i vart fall en ny inkodning. Terapeuter förstärker ofta berättande i en viss riktning och ifrågasätter aldrig. De är också en auktoritet.

De ska inte vara kritiker?

– Nej.

11.24 Vilken betydelse har bias (subjektiv snedvridning)? undrar Nilsson.

– Det finns olika beslutsregler som människor tar till när vi ska bedöma en viss situation. Om man till exempel läser i tidningen väldigt mycket om en viss sak så styr det våra förväntningar om just den saken. Och har man tidigare uppfattningar om en person eller situation så förankrar man ny information till den utgångspunkten. Man försöker också tolka in någonting och skapa ett begripligt mönster.

Vad vet man om luktminnen?

– I starka känslomässiga upplevelser är lukter väldigt viktiga. När offer känt en viss lukt så har det framkallat minnen. Men vi är också väldigt dåliga på att känna igen lukter utanför sin kontext. Bara 50 procent av befolkningen känner exempelvis igen kaffelukt, när den inte finns i en viss kontext.

Kan spermalukt på ett par trosor hjälpa en att träffa rätt?

– Det finns ingen forskning kring just det, säger Christianson, men fortsätter:

– Sperma har en distinkt lukt, visst, och det påverkar också vilken erfarenhet man har. Men om man tar ett par trosor finns det en väldigt begränsad mängd alternativ att välja emellan. Dessutom kan förväntan påverka vilken lukt man de fakto känner.

11.10 Kan en händelse över– eller misstolkas om den är laddad med känslor?

– Om en person som råkat ut för ett brott visar starka känslor så bedöms tilltron bli större.

Men känslor kan också blockera inkodningsfasen?

– Om det inre fokuset är exempelvis att man inte ska komma levande från en händelse så kan det hindra en att se vad som händer runt omkring. Om något stör din uppmärksamhet, som känslor och tankar, så har du mindre möjlighet att ta in det som sker. Det finns inget utrymme för att uppta detaljer i det som sker.

Du säger att varje gång man tänker på en händelse eller talar om den så sker en ny inlärning? Vad kan man dra för lärdom av det? undrar Nilsson.

– När vi bär med oss händelser förändras minnena omedvetet. Och vi har svårt att se diskrepanserna själva. Och ju längre tid som går från den ursprungliga händelsen, desto större effekt har påverkanskällorna, alltså ny information som kommer till en.

Finns det någon skillnad när det gäller åsyna vittnen och vittnen som fått händelser berättat för sig?

– En person som upplever någonting kan säga något om händelsen, men en person som hör någonting kan inte säga något om händelsen alls. Man kan bara berätta vad man hör och dessutom lämnas mycket utrymme för egna tolkningar.

10.59 Men om man plockar fram minnen efter så lång tid som åtta till nio år, undrar Nilsson?

– Vi ser att minnen förändras betydligt redan kort tid efter en händelse.

Men vågar man dra slutsatsen att man påverkas mer under så lång tid?

– Vi påvisar falska minnen redan efter ganska kort tid. Man kan tänka sig att de förstärks efter längre tid. Vi förlorar väldigt mycket. Och varje gång man tänker på eller får erfarenheter som har koppling till händelsen så sker ny inkodning.

Kan man säga att inte bara tidigare erfarenheter utan också brist på erfarenheter kan påverka minnet?

– Det hjälper också till att koda, strukturera det som händer omkring mig eller med mig.

Även bristen på erfarenhet?

– Om jag är med om en händelse som jag inte förstår är det svårt att veta vad som sker. Jag kan inte koppla situationen till tidigare erfarenheter. Men om jag upplever en händelse som unik, kan det hjälpa mig att minnas kärninformationen. När det gäller detaljinformationen kan det dock bli svårare att minnas.

10.51 Christianson fortsätter:

– Om man talar med andra och tar del av andras förväntningar så påverkar det också minnet. Det spelar också roll vem man talar med, deras sociala status, makt, utseende och så vidare. Påverkan blir större om de alternativa källorna tillhör en viss grupp, säger Christianson.

– När man ska plocka fram ett minne visar forskningen att man minns den kärnfulla informationen. Men ju starkare inkodningen är, desto lättare är det att plocka fram minnet. Miljön spelar också stor roll. Om man befinner sig samma plats som minnet kommer ifrån är det lättare att minnas än om man befinner sig på en helt annan plats.

Framplockningen påverkas också av hur frågorna ställs.

– Om man ger information i en viss riktning som ger en viss förstärkning så påverkas minnet mycket av det, liksom ifall man undviker att ge information i en annan riktning.

10.26 Härnäst hörs professorn i psykologi Sven Å Christianson. Han berättar att han ofta hörts som sakkunnig i rättegångar. Hans specialitet är minnespsykologi.

Vad säger forskningen om hur upplevelser och minnen och berättelser påverkas och förändras under tid? undrar Nilsson.

– Forskningen har fokuserat på minnesproblematik de senaste tio åren. Den kompliceras av att människor rapporterar minnen som inte alltid är genuina och det har man fokuserat på framförallt inom rättspsykologin där man visat hur minnen över tid kan förvanskas och förändras, säger Christianson.

– Vi tar in information och bär den med oss över tid. Vi lagrar den. Sedan ska vi hämta fram den. Kunskaper och erfarenhet har stor betydelse. Ju mer kunskap vi har desto bättre möjligheter har vi att lagra och koda in informationen över tid på ett tillförlitligt sätt.

– Om man har diskuterat händelsen direkt efteråt så sker det ytterligare ett inlärningstillfälle. Varje gång vi talar om händelsen sker en ny omkodning av den, vi omformaterar minnen varje gång det sker. Och om man talar om den direkt efteråt så stärker den minnet.

– Vi ser och hör det vi förväntar oss att höra. Och om man någon gång placerat in en person i ett fack så försöker man hålla fast vid det första intrycket. Våra uppfattningar styr vad vi ser och uppfattar.

Minnen och upplevelser förändras sedan man lagrat informationen.

– Vi förlorar oerhört mycket information snabbt, redan efter tjugo minuter. Det man minns är kärninformationen. Sedan förändras minnen av socialpsykologiska faktorer också. Man fyller i luckor, där information saknas. Man kanske läser i tidningar eller pratar med andra. När vi har luckor uppstår också brister i skeendet. Man försöker skapa orsakssamband i ett händelseförlopp. Om man tänker på och pratar om en händelse så blir det nya inlärningstillfällen och ibland blir det svårt att veta vad som är källminnet.

– Minnet förändras omedvetet. Vi ser inte de egna förändringarna.

10.22 Har du fått någon massage av Tito? vill Tito att jag frågar, säger Nilsson.

– Nej, jag blev varnad första dagen att inte få någon massage av dig eller vara ensam med dig på ett rum, säger Anita Molander direkt till Tito.

Men i förhör sa du att du fick axelmassage i Piteå?

– Jaså, det ja. Jag trodde du menade helkroppsmassage, säger Molander.

10.15 Tomas Nilsson fortsätter:

Pratade du med Tito?

– Jag undvek honom.

Sedan har du talat med en del andra, men inte med Robert.

– Han är på scenen hela tiden.

Berättades det några detaljer hur det hade gått till?

– Det jag minns är att hon skulle få massage på Titos rum.

Men hur det skulle gått till kan du inte säga?

– Nej, jag kan inte komma ihåg exakt.

När det gäller de andra du talat med så vet du inte vilka ord de använde?

– Nej, det var alltså... Kontentan var att Tito hade våldfört sig på barnflickan.

Och att det skett mot hennes vilja?

– Ja, precis.

Hur väl kände du Robert?

– Jag har jobbat med honom ett par år till, senare. Fyra gånger till. Så som jobbkompis kände jag honom väl.

Du har inte talat med honom senare heller om detta?

– Nej.

Hur var Roberts position på turnéerna? Var han ”big boss” eller hade han kamratligt beteende? undrar Nilsson.

– Han var chef. Men han var definitivt en i gänget. Han är en väldigt, väldigt bra arbetskamrat.

Skulle någon vara rädd för att säga detta till honom?

– Rädd är nog fel ord. Man är inte rädd för honom, men kanske för att han inte skulle kunna prestera.

Så det skulle finnas skäl till att inte berätta för honom, men inte rädsla?

– Ja, hänsyn.

10.13 Vet du om de (ledningen) kände till detta?

– Nej.

Thomas Bodström:

Det är inte en vanlig tjejraggning som de var upprörda över?

– Nej.

Är det en stor produktion?

– Ja, det är 150 personer inblandade.

Hur mycket pengar handlar det om, miljoner?

– Ja.

Vilka är ekonomiskt ansvariga?

– Robert och Vicky.

10.09 Vad fick det för följder?

– Ja, jag frågade om Tito inte skulle bli utslängd från turnén, men då fick jag veta att hon (barnflickan) inte skulle anmäla utan bara ville åka hem, säger Molander.

Om och om igen fick hon prata om våldtäkten.

– Alla pratade om det. Många kom fram och frågade om jag hade hört vad som hade hänt.

Det här ”mot hennes vilja”. Är det tydligt att man menade så?

– Ja. I och med att det inte blev någon polisanmälan så gick man vidare med jobbet. Men plötsligt häromdagen slog det mig att ingen ifrågasatte att det hade hänt på det sättet.

Pratade du med Wells eller van der Lancken?

– Nej. Jag satte mig i bilen och körde hem igen på natten.

Har du talat med någon efter detta?

– Jag har träffat Maria och frågat hur det är med flickan. Men inte mer än tre ord vartannat år.

Pratade du med henne i samband med tingsrätten?

– Ja. Maria hade glömt att jag kom ner den kvällen och frågade om hon fick lämna mitt namn till polisen och jag sa självklart.

10.02 Nu hörs vittnet Anita Molander, som var regiassistent under Rhapsody in Rock-turnén 1999. Hon hörs på begäran av åklagaren.

Molander var anlitad för att regissera en sketch under repetitionerna i Piteå, innan själva turnén.

Har du arbetat mer med Wells?

– Ja, i flera Rhapsody-turnéer efteråt.

Minns du barnflickan?

– Ett par dagar efter premiären träffade jag Maria och barnflickan. Jag uppfattade henne som 13-14 år, för hon neg för mig.

Vad vet du om händelsen?

– Jag kom ner till Marstrand för att titta till föreställningen och Robert hade bett mig att plocka med lite andra skämt och texter. Jag gick för att leta reda på Marias och Carolas loge för att lägga ifrån mig min väska och hinner inte mer än in där förrän Maria berättar att Tito hade våldtagit hennes barnflicka. Jag pratade sedan hela kvällen med Carola och Maria för att lugna dem. De var mycket upprörda.

Vad sa de?

– Jag minns inte hur orden föll. Jag minns bara att Maria sa att barnflickan hade blivit våldtagen.

Pratade ni om något mer?

– Ja, att hon skulle gå till Titos rum för att få massage och att det hade hänt där.

Hur var Carola och Maria?

– De var upprörda, ledsna och förbannade. Vi var äcklade alla tre.

09.56 I en paus kommenterar Tito Beltrán att åklagarna kommer att begära honom häktad. Det är ingen nyhet för honom, säger han, men tillägger:

– Varför skulle jag fly från Sverige? Det där är bara mer skitsnack och smutskastning, hon har inga grunder för att begära mig häktad. Jag är känd i hela världen och jag har min familj här i Sverige. Hon har redan sagt från början att hon ska häkta mig. Det är Ingela Svenson som velat sätta dit mig.

Under morgonen hördes också två vittnen om igen angående herpessmittan, som åklagare anser är central i Varbergsmålet. Enligt Beltrán hade virologen som hördes av rätten konstaterat att 80 procent av befolkningen har herpesvirus simplex 1.

– Kungen har det också. När jag sjöng för honom på slottet hade han munsår här, säger Beltrán och visar vid munnen.

FAKTA

Så läser du texten

Texten uppdateras kontinuerligt. Senaste inlägget publiceras överst.

För att läsa texten från början, scrolla längst ner och läs dig uppåt.