Regeringen tror på ljusning 2010

Finansplanen: Regeringen tror på sämre tider 2009 – och vändning före nästa val

NYHETER

Regeringen spår en dystrare ekonomisk utveckling, men redan till valåret 2010 tror man på en rejäl vändning.

Det finns dock hot mot de förhoppningarna.

I finansplanen räknar regeringen med att ekonomin vänder nedåt ordentligt och skriver ned BNP-tillväxten i år och 2009 jämfört med i våras.

Men finansminister Anders Borg räknar med att konjunkturen har vänt 2010. Lagom till valåret bedöms BNP öka med hela 3,1 procent för att sedan stiga ytterligare till 3,5 procent 2011. Inflationsrisken de kommande åren anses ha minskat och därför tror regeringen att man får råd med nya reformer också 2010. Däremot kommer arbetslösheten att ha stigit jämfört med i dag.

Flera hot

Men det finns hot mot den relativt positiva synen på framtiden. Till exempel så har den senaste veckans turbulens på finansmarknaden inte hunnit tas med i beräkningarna. Regeringen varnar också i finansplanen för att den internationella finansångesten kan bli utdragen. Dessutom finns det en särskild risk för Sverige eftersom flera svenska banker har storsatsat i de baltiska länderna som nu går på knäna.

– Jag tror på en djupare nedgång till valåret 2010. Och prognosen för 2011 med en BNP-tillväxt på 3,5 procent låter mycket, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

– Samtidigt tror vi att arbetslösheten blir högre än regeringen tror. Men det kan också vara så att regeringen har något i rockärmen för att sätta mer fart på tillväxten 2010 i form av mer expansiv ekonomisk politik.

”Klokt och bra”

Mats Dillén, chef för statliga prognosmyndigheten Konjunkturinstitutet (KI), tycker att regeringens bedömningar i finansplanen ligger ganska nära KI:s egen prognos.

– Skillnaderna är ganska små, de har lite lägre tillväxt än vi. Men om vi hade gjort en ny prognos i dagsläget så skulle våra tillväxttal ha sett lite sämre ut. Jag tycker att deras makroekonomiska bild ligger i linje med vad vi har sagt, säger Dillén till TT.

Totalt satsar regeringen 32 miljarder kronor netto i skattesänkningar och utgiftsökningar, till exempel ett utökat jobbskatteavdrag, mer pengar till infrastruktur och forskning.

– Vi tycker att det är klokt och bra, i rådande konjunkturläge, att bedriva en expansiv finanspolitik, säger Dillén.

Regeringen bedömer att effekterna ”på lång sikt” av den hittills förda politiken, inklusive budgetpropositionen för 2009, är 120 000 fler sysselsatta personer.

Sten Gustafsson/TT Peter Wallberg/TT