Tiotusentals kan bli av med telefonen

NYHETER

Teleledningar rivs ner på landet

Miltals av landets telefonledningar är uttjänta och ska bort.

Ingen vill betala för att bygga nya.

När ledningarna försvinner får tiotusentals kunder på landsbygden klara sig utan fast telefon.

Det oroar Willy Uvebrant i småländska Agunnaryd, ett område som drabbades av långvariga telefonavbrott efter stormen Gudrun 2005.

– Telia Sonera har lurat oss på tekniken gång på gång så vi tror inte på något förrän vi ser det. Vi vill ha fasta linjer även om det är konservativt att tänka så, men vi vill ha teknik som fungerar, säger han, luttrad av att ha stridit mot el- och telebolag i det så kallade Stormupproret.

Kopparledningarna finns upphängda på stolpar så fort man kommer utanför tätbebyggt område. Vissa har hängt med sedan 1930–40-talen så tidens tand har satt sina spår. Telia Sonera håller som bäst på att se över hur ledningarna mår – en genomgång som ska vara klar i oktober.

Då fattas också beslut om vilken teknik man ska erbjuda när gamla ledningar tas ner.

– Koppartekniken är på väg ut. Vi drar ingen ny koppartråd i dag, säger Björn Berg, informationsansvarig på Telia Sonera.

Stoppad tjänst

Planerna på att ta ner gammal koppartråd som finns på långa stolplinjer till ett eller ett fåtal hushåll och inte bygga upp ledningar som har blåst ner kan påverka uppemot 50 000 abonnenter enligt företagets egna beräkningar.

Telia Soneras plan var att de flesta av dem skulle erbjudas tjänsten Telia Fastmobil. Det är samma lösning man tog till för att ordna telefon till de cirka 400 hushåll i Småland som blev helt utan fast telefon efter stormen Gudrun.

Men tekniken har inte hållit måttet. Systemet bygger på en terminal och en antenn på huset som skickar signaler till GSM-nätet så att man ringer via mobilnätet men från sin vanliga hemtelefon.

Problemen har varit så stora att Telia Sonera i augusti beslutade att stoppa all försäljning av tjänsten till nya hus.

”Osäkert”

För att få telefon till nybyggen får de boende själva bekosta en kabel, en kostnad på allt från 10 000 kronor till över 50 000 kronor, eller använda mobila lösningar.

Inom några veckor väntas Telia Sonera besluta om tjänsten Fastmobil helt ska dras in. Då blir det många på landsbygden som får förlita sig på mobila system.

– Helt mobilt känns väldigt osäkert. När strömmen går blir masterna utan ström och då kan vi inte ringa. För oss på landsbygden är det värre att vara utan telekommunikation än el. Vi klarar värmen med att ta på en olle, men vi måste kunna prata med varandra, säger Willy Uvebrant.

Lagen säger inte något om vilken teknik som ska användas, utan talar endast om vilken funktion man kan kräva. Alla ska kunna ringa vanliga telefonsamtal, nå larmnumret 112, använda fax och ha viss nivå på datatrafik.

– Det kan tillgodoses med annan teknik än koppartråd. Vi står inför ett naturligt teknikskifte som i många fall kommer att leda till att kunderna får bättre tjänster och att det blir mer kostnadseffektivt, säger Sara Andersson, chef över konsumentavdelningen på kommunikationsmyndigheten PTS.

Alla nås inte

PTS konstaterar att Telia Sonera kommer att få ökad konkurrens i glesbygden i takt med att de monterar ner de fasta ledningarna. Redan i dag finns ett system som når längre ut på landsbygden än GSM-nätet. Det är företaget Icenet som sedan årsskiftet har rätten att använda Telias gamla NMT 450-nät, som nu är helt digitalt. Dessutom bygger flera operatörer ut sina bredbandsnät som också går att ringa på.

I dag finns det cirka 15 hushåll, spridda över landet, som inte nås av vare sig fasta ledningar eller mobila system eftersom de bor i radioskugga.

– Den dagen kopparnätet är borta finns det ett antal personer som står utan kommunikation, säger Björn Galant, infrastrukturansvarig på Lantbrukarnas Riksförbund.

Regeringen utreder just nu det så kallade USO-direktivet från EU som handlar om en lägsta nivå på telefontäckning. Enligt PTS innebär det merkostnader för operatören och det krävs statlig finansiering. Att nå alla kunder på landsbygden lönar sig helt enkelt inte.

FAKTA

Tut i luren på flera sätt:

Vanlig telefon via nätet av kopparledningar.

Bredbandsanslutning, till exempel via ADSL, kabel-tv- eller fibernätet. Det kallas bredbandstelefoni, IP-telefoni eller internettelefoni. Förkortningen IP står för Internet Protocol och är det ”språk” som bland annat används på internet.

Det finns också tre mobilsystem i Sverige: GSM, 3G och NMT 450-bandet.

GSM står för ”Global System for Mobile Communication”, men kallas även för 2G – andra generationens mobiltelefonsystem.

3G är benämningen på tredje generationens mobilnät som är snabbare.

I 450-bandet fanns tidigare mobilnätet NMT som lades ned 2007. Inför nedläggningen auktionerades den lediga frekvensen ut och auktionen vanns av företaget Nordisk Mobiltelefon som sedan har bytt namn till Icenet.

Källa: Kommunikationsmyndigheten PTS.

TT