Nyheter

Massiv majoritet röstade ja till Lissabonfördraget

Motståndarna gjorde ett sista försök att skjuta på beslutet och låta väljarna folkomrösta.

Men sent på torsdagskvällen sade riksdagen ja till EU:s Lissabonfördrag.

Röstsiffrorna efter maratondebatten i riksdagen blev 243 ja, 39 nej och 13 nedlagda röster. Dessutom var 54 icke närvarande.

Majoriteten för fördraget i riksdagen var massiv, med de fyra borgerliga regeringspartierna och socialdemokraterna (s) som uppbackare. Det räckte för de tre fjärdedelars majoritet som behövdes när riksdagen beslutade att makt överförs från riksdagen till EU.

I debatten var de svenska kollektivavtalens ställning efter utslaget i EU:s domstol i målet om skolbygget i Vaxholm ett huvudämne.

– Varför kan inte Sverige begära ett juridiskt bindande undantag för modellen med kollektivavtal?, undrade vänsterpartisten (v) Hans Linde och hänvisade till att andra länder fått undantag.

Skjuta upp

Miljöpartiet och v, samt några borgerliga ledamöter, krävde att riksdagen skulle skjuta på beslutet och låta väljarna säga sitt i en folkomröstning.

Moderaten Göran Lennmarker kontrade med att kollektivavtal och den uppmärksammade Laval-domen om skolbygget inte var en fråga för dagen.

– Det har inte med fördraget att göra, sade han om det nya paket av grundregler för hur EU ska styras, och beslut fattas, som Lissabonfördraget är.

Fördraget, som med Sveriges ja godkänts av 25 av de 27 EU-länderna men fått nej på Irland, ska om det införs ge EU en vald ordförande eller president, en ”utrikesminister” och en ordning som gör att enskilda länder förlorar möjligheten att själva stoppa förslag på fler områden än i dag.

Lennmarker hamnade också i en intern m-debatt. Partikamraten Anne-Marie Pålsson talade för en reservation om att, eftersom så mycket makt överförs till EU från riksdagen, beslutet ska tas som vid grundlagsändringar. Det innebär två olika beslut med mellanliggande riksdagsval.

Hon ondgjorde sig också över Lagrådets uttalande om att rådet utgår från att regeringen gör rätt i fråga om ändrade beslutsformer.

– Detta, fru talman, är häpnadsväckande.

”Bit på vägen”

Lennmarker begärde replik på Pålsson. Han tyckte tvärtom att Lagrådet gjort en utförlig och djupgående analys.

– Man gjorde ingen granskning utan man hänvisade tillbaka till den granskning som gjordes 2005, kontrade Pålsson.

Enligt en analys Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) gör Lissabonfördraget EU mer effektivt och det innebär även att demokratiska basen i EU flyttas ”några tum” från medlemsländerna till unionen. Det ställer, enligt Sieps, stora krav på att riksdagen bevakar sina intressen i EU.

Socialdemokraten Sven-Erik Österberg ägnade stor del av sin talartid åt kollektivavtalen men gjorde ändå klart att s skulle rösta ja.

– Sverige ska ratificera Lissabonfördraget, det gör att EU kommer en bit på vägen mot att bli mer demokratiskt och öppet, sade Österberg.

FAKTA

Detta innebär fördraget:

Med Sveriges ja har 25 av de 27 EU-länderna, i sina parlament, godkänt Lissabonfördraget. För att fördraget ska kunna börja gälla måste samtliga EU-länder ha godkänt det.

I Tjeckien väntas författningsdomstolen snart komma med utlåtande om fördraget, men parlamentet väntas bli redo för ett ja först efter årsskiftet.

På Irland, det enda land som haft folkomröstning, sade en majoritet av väljarna nej till fördraget. Den irländska regeringen ska i december tala om hur de tänker sig framtiden, om de vill ha ändringar för Irland gentemot fördraget för att till exempel kunna ordna en ny folkomröstning.

Lissabonfördraget ska ersätta EU:s nuvarande fördrag.

Fördraget innebär att EU-länderna släpper sin rätt att stoppa beslut, vetot, på en rad områden. EU-parlamentet får samtidigt mer makt, EU får en vald ordförande/president och en ”utrikesminister”. (TT)

Tre chattar – tre olika synvinklar

TT