Räntesänkningen – ett tecken på kris

NYHETER

Jubla lagom.

Riksbankens chocksänkta ränta är det säkraste tecknet på att det är kris.

Inte kris. Utan KRIS.

Lena Mellin.
Lena Mellin.

Det är 15 år sedan Sverige senast var i djup kris. Nära en halv miljon människor gick utan jobb, Riksbanken panikhöjde styrräntan till ofattbara 500 procent.

Skillnaden mellan då och nu är tyvärr avgrundsdjup. Då föll visserligen en rad valutor efter framgångsrika attacker från spekulanter.

Men i huvudsak var den svenska krisen hemmalagad. Att det gick åt helvete berodde på en lång rad beslut som visserligen var rätt, men de gjordes i fel ordning. Resultatet blev en sprucken fastighetsbubbla som fick förödande konsekvenser.

I dag är krisen global. Sverige, med välskötta finanser och relativt stabila banker, ligger på den övre halvan. Ändå kommer vi inte gå skadeslösa ur den här krisen, långt därifrån.

Det går snabbt, så blixtrande fort att det ännu inte finns prognoser för magnituden i den globala nedgången. Men de preliminära spådomar som levererats tyder på att konsekvenserna blir mycket omfattande.

Krisförloppet leds från väst där produktionen, enligt Internationella valutafonden, backar med 0,25 procent nästa år. Det är den första nedgången på helårsbasis sedan andra världskriget.

Enligt FN-organet ILO ökar världens arbetslöshet med 20 miljoner människor 2009. Värst blir det för dem som jobbar i bygg-, bostads-, bil-, finans- och servicebranscherna.

Vårt hörn av världen, EU:s 27 länder, har också lagt in backen. BNP minskar nästa år, som ett brev på posten ökar arbetslösheten.

Sverige är inget undantag. Ett litet exportberoende land drabbas hårt när världen tvärnitar. Bedömningarna varierar men de flesta är överens om att det blir riktigt bistert. Produktionen minskar för första gången sedan 1993. Arbetslösheten ökar till omkring 450 000 personer, ytterligare 170 000 blir av med jobbet.

Men man behöver inte använda spåkulan för att inse krisens djup, det räcker med backspegeln. I höst har 47 000 personer varslats om uppsägning, en ökning med 809 procent jämfört med förra året.

Ingen bedömare har förmått inse krisens omfattning vilket möjligen förvärrat den. Riksbanken har kanske gjort de värsta felbedömningarna.

I år höjdes först räntan tre gånger med totalt 0,75 procentenheter. Den sista gjordes en dryg vecka innan investmentbanken Lehman Brothers föll i USA.

Därefter tvingades banken till total reträtt. Sedan dess har räntan sänkts tre gånger med sammanlagt 2,75 procentenheter.

Sänkt styrränta är Riksbankens verktyg för att blåsa liv i ekonomin. Därför är det, ursäkta alla ni med höga bolån, en högljudd krisvarning när banken chocksänker.

Men även om den fungerar som en allmän humörhöjare, och press på bankernas räntesättning, är det en långsam metod. Det dröjer ett år innan effekterna märks på allvar.

Finansminister Anders Borg (m) har inte heller haft koll. Nyligen talade han om den värsta finansiella krisen sedan 1930-talet och den värsta svenska krisen sedan 1990-talet. Nu menar han att det är den värsta kris som vi får uppleva i vår livstid.

För ett par veckor sedan trodde finansdepartementet att Riksbanken skulle sänka räntan till 3,5 procent i år. Det blev 2 procent. Reaktionen från regeringen var blixtsnabb. Det kommer ett stimulanspaket – också.

Vad händer nu? Inget vet. Det enda man kan vara riktigt säker på är att det kommer mer. Mycket mer.