Så påverkas Sverige av Vaxholmsmålet

I dag presenterar regeringens utredare sina slutsatser efter den uppmärksammade EU-domen

NYHETER

Dödsstöten för den svenska modellen eller bara småjusteringar av svensk lag.

I dag berättar regeringens utredare om vilka följder bråket om ett skolbygge i Vaxholm får för arbetsrätten.

Foto: Lars Holmström

För ett år sedan förlorade facket det så kallade Vaxholmsmålet när EG-domstolen underkände fackförbundet Byggnads blockad mot ett lettiskt skolbygge i Vaxholm. Blockaden hotade den fria rörligheten för tjänster inom EU, menade domstolen. Risk för lönedumpning på den svenska arbetsmarknaden, sa olyckskorparna.

Svenska modellen gäller

I dag får vi veta om de fick rätt. Nästan ett år efter domen presenterar regeringens utredare, Claes Stråth, vilka konsekvenser det här får för svensk lag.

Det här ska han ha tagit hänsyn till:

Den svenska modellen ska så långt det bara går gälla, även för arbetare från andra länder.

Samtidigt måste EG-rätten när det gäller fri rörlighet för tjänster respekteras. Ingen arbetstagare ska heller diskrimineras på grund av nationalitet.

Lex Britannia

Bland annat har Claes Stråth tittat på om den så kallade Lex Britannia-lagen måste ändras, avskaffas eller ersättas. Lex Britannia innebär att man i Sverige har rätt att tränga undan utländska kollektivavtal till förmån för svenska. Det var vad Byggnads försökte med genom att sätta det lettiska byggbolaget i blockad eftersom de vägrade att teckna svenskt kollektivavtal.

FAKTA

Bakgrund

I samband med ett skolbygge i Vaxholm 2004 hamnade det lettiska byggföretaget Laval och fackförbundet Byggnads i konflikt. Orsaken var att man inte kom överens om att teckna kollektivavtal. Byggnads svarade med att sätta Laval i blockad. Företaget tvingades till slut ge upp skolbygget i Vaxholm. Laval sattes senare i konkurs.

I december 2007 kom EG-domstolen fram till att Byggnads blockad i Vaxholm var omotiverad eftersom den innebar ett hinder för friheten för tjänster inom EU.