Strejkrätten kan begränsas

I dag presenteras utredningen om följderna av Vaxholmsmålet

NYHETER

Strejkrätten begränsas för att rädda den svenska modellen.

Det kan bli följden av den uppmärksammade blockaden mot ett lettiskt skolbygge i Vaxholm.

I dag presenterar utredaren sina slutsatser.

Dödsstöten för den svenska modellen eller bara småjusteringar av svensk lag. Det var frågan efter EG-domstolens beslut att underkänna fackförbundet Byggnads blockad mot det lettiska byggbolaget Laval 2004. Enligt domstolen hotade blockaden den fria rörligheten för tjänster inom EU. Därför måste svensk lag ändras när det gäller människor som kommer från andra länder för att arbeta i Sverige.

Ändringar krävs

I dag blev det klart hur det ska gå till. Sedan i våras har Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth utrett frågan på regeringens uppdrag. Det krävs ändringar i lagen, men inga revolutionerande, skriver han på DN Debatt.

– Vi menar att det går att anpassa den svenska utstationeringslagen så att den är förenlig både med den svenska arbetsmarknadsmodellen och med EG-rätten.

Det mest långtgående förslaget handlar om att begränsa strejkrätten. En facklig organisation får bara vidta stridsåtgärder, som till exempel Byggnads blockad i Vaxholm, för att få igenom att minimivillkoren ska gälla. Det handlar om svenska bestämmelser kring lön, semester, arbetstid och arbetsmiljö. Om det utländska företaget som är verksamt i Sverige, som Laval i Vaxholm, redan har samma eller bättre villkor än de svenska, får inga stridsåtgärder tas till.

Handlar om minimivillkor

Utredaren Claes Stråth föreslår dessutom:

Svenska arbetsmarknadsorganisationer ska få en ”stark och tydlig roll” när det gäller att bestämma villkoren för de utländska arbetarna. Det handlar om minimivillkoren när det gäller saker som lön, semester, arbetstid och arbetsmiljö.

Villkoren i kollektivavtalen ska gå före bestämmelser i lag, om kollektivavtalen är förmånligare än vad lagen är.

Villkoren i kollektivavtalet ska vara tydliga för de utländska företagen och deras anställda. Så var det inte i fallet med skolbygget i Vaxholm, ansåg EG-domstolen.

Den fackliga organisationen ska i förväg lämna in anställningsvillkoren för det utländska företaget till Arbetsmiljöverket.

Rör inte svenska förhållanden

Utredaren Claes Stråth vill tona ner rädslorna för vad det här skulle kunna betyda för svenska förhållanden på arbetsmarknaden.

– Vi vill därför betona att domen enbart berör utländska företag som tillfälligt utstationerat arbetstagare till Sverige, skriver Stråth.

Enligt LO handlade det om några tusen personer hösten 2008.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin är kritisk till utredarens förslag när det gäller strejkrätten.

”Vi utgår från att regeringen inte accepterar det kryphål som utredningen har föreslagit och att det därför inte kommer att finnas med i regeringens lagförslag. Kryphålet är helt onödigt för att Sverige ska leva upp till EG-rättens krav”, skriver hon i ett pressmeddelande.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) ville i dag inte kommentera utredningens olika delar. Han vill vänta tills remissinstanserna har sagt sitt. Men på en pressträff i dag konstaterade han att ”det förefaller rätt uppenbart möjligt” att förena den svenska modellen med EG-rätten.

FAKTA

Bakgrund

I samband med ett skolbygge i Vaxholm 2004 hamnade det lettiska byggföretaget Laval och fackförbundet Byggnads i konflikt. Orsaken var att man inte kom överens om att teckna kollektivavtal. Byggnads svarade med att sätta Laval i blockad. Företaget tvingades till slut ge upp skolbygget i Vaxholm. Laval sattes senare i konkurs.

I december 2007 kom EG-domstolen fram till att Byggnads blockad i Vaxholm var omotiverad eftersom den innebar ett hinder för friheten för tjänster inom EU.