Quicks ombud ansöker om resning

Advokat Thomas Olsson: – Målsättningen är att samtliga fall ska prövas om

NYHETER

Sent på söndagskvällen beslutade sig Thomas Quicks ombud för att ansöka om resning i samtliga fall där Quick har dömts för mord.

– Målsättningen är att samtliga fall ska prövas om. Vi kommer att lämna in en ansökan i taget, säger Quicks advokat Thomas Olsson till TT.

Den första resningsansökan kommer att skickas i till Svea hovrätt efter årsskiftet och gäller mordet på Yenon Levi i Rörshyttan 1988.

Thomas Quick, som dömts för åtta mord och erkänt långt över tjugo, tar tillbaka alla sina erkännanden.

Uppmärksamhet och starka mediciner var drivkrafter bakom erkännandena, enligt en dokumentär i Sveriges Television – som också berättar om tveksamma grepp av polis och åklagare.

– Jag har inte begått något av de mord jag är dömd för, och jag har inte heller begått något av alla de andra mord jag har erkänt, säger Quick i SVT:s Dokument inifrån.

Inga vittnen har sett Quick vid någon mordplats, och inte heller finns någon teknisk bevisning mot honom. SVT berättar om tveksamma metoder av polisen. Förhörsledaren ska i flera fall mer eller mindre ha instruerat Quick om vad han ska berätta för att det ska räcka till åtal.

Också överåklagare Christer van der Kwast ifrågasätts starkt. För att Quick ska passa in som skyldig ska van der Kwast ha skällt ut poliser som tagit fram motuppgifter samt låtit ta fram ändrade rättsmedicinska utlåtanden och rättstekniska analyser.

Ifrågasatta domar

De mord Quick dömts för begicks 1976–1988. Men domarna mot honom har ifrågasatts genom åren.

Dokumentären bygger bland annat på Quicks behandlingsjournaler på rättspsykiatriska kliniken i Säter. Där började han under terapi i början av 1990-talet plötsligt berätta grova historier om våld, mord och sexuella övergrepp i familjen som han bevittnat och utsatts för som barn.

Quick säger nu att terapeuterna byggde upp en stor förväntan på honom om berättelser där han själv var gärningsman.

– Det finns en enorm respons, alltså en kolossal respons som förstärker berättandet och som gör det så lätt att gå vidare och spinna på historien.

– Och som man i en svag situation också svarar på givetvis, fortsätter Quick.

Han uppger att han ville ha kvar intresset för honom som patient. Och Quick började berätta om flera mord. Speciellt en av terapeuterna, enhetschef på Säter, beskrivs ta Quicks berättelser på särskilt stort allvar.

Medicineringen bidrog

Men även medicineringen bidrog. Under själva polisutredningarna, som i mycket hög grad bygger på Quicks egna historier, var han djupt medicinerad med ångestdämpande, narkotikaklassade läkemedel – vilket enligt Quick också bidrog till fabulerandet.

– Jag blev hämningslös.

Justitiekansler Göran Lambertz har granskat Quicks ärenden. Lambertz fann dock brottsutredningarna vara ”ett i allt väsentligt skickligt arbete” och domarna ”i det stora hela mycket gedigna och välmotiverade”.

TT har sökt överåklagare Christer van der Kwast för en kommentar men inte lyckats nå honom.

FAKTA

Dömd för åtta mord

Thomas Quick har i flera rättegångar dömts för att ha mördat åtta personer. Han har dessutom i polisförhör erkänt långt över 20 mord, som han säger sig ha begått i Sverige, Norge och Finland. Nu tar han tillbaka samtliga erkännanden.

Dessa mord är Quick dömd för:

Charles Zelmanovits, Piteå 1976.  

Johan Asplund, Sundsvall 1980.  

Trine Jensen, Oslo 1981.  

Holländska makarna Stegehuis, Appojaure 1984.  

Gry Storvik, Oslo 1985.  

Yenon Levi, Rörshyttan 1988.  

Therese Johannesen, Drammen i Norge 1988.

(TT)

TT