Son eller dotter?

Det här avgör vilket kön det blir

NYHETER

Son eller dotter? Det är inte säkert att barnets kön alltid avgörs slumpmässigt. Krig och storleken på mammans frukost kan avgöra, hävdar vissa forskare. Andra anser att den verkliga maktfaktorn ligger dold i pappans gener.

En man med många bröder har större chans att få en son och en man med många systrar har större chans att få en dotter – av genetiska skäl. Åtminstone drar forskaren Corry Gellatly vid brittiska Newcastle University den slutsatsen efter att ha specialstuderat 927 nordamerikanska och europeiska släktträd bestående av totalt 556 387 personer från 1600-talet och framåt. Det mönster han fick fram tyder på att pappans genetiska kod avgör andelen pojkar och flickor i familjen.

Vilken gen det i så fall skulle röra sig om är höljt i okunskapens dunkel, men principen är hur som helst densamma som när egenskaper som exempelvis hudfärg och längd ärvs, skriver Gellatly i facktidskriften Evolutionary Biology.

X och Y

Barnets kön avgörs av vilken spermie som kommer först till ägget. Ägget är laddat med en X-kromosom, medan spermierna bär antingen en X- eller Y-kromosom. X innebär en flicka och Y en pojke, med extremt få undantag där barnets könsidentitet blir oklar.

Men enligt Gellatlys hypotes är inte fördelningen automatiskt jämn bland mannens spermier, den styrs genetiskt. En gen består alltid av två delar, alleler, en från mamma och en från pappa. De kan kombineras på tre olika sätt: pp som ger flest Y-spermier, pf som ger en jämn fördelning och ff som ger X-spermierna det numerära överläget.

Krigens mysterium

Genhypotesen skulle kunna förklara varför det föds en högre andel pojkar strax efter krig. Båda världskrigen satte sådana spår i exempelvis Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Belgien. En klassisk förklaringsmodell pekar ut förändrade sexualvanor som orsaken. När de sexuellt svältfödda soldaterna kom hem till sina kvinnor började paren att återhämta vad de förlorat, och att ha samlag ofta skulle rent teoretiskt gynna de snabbsimmande men kortlivade Y-spermierna. Problemet med den teorin, förutom att den inte är vetenskapligt prövad, är att långvarig avhållsamhet tvärtom har en tendens att resultera i det motsatta – en nedsatt förmåga till sex.

Testbar hypotes

Gellatly resonerar å sin sida att en man med många söner i sin barnkull hade förhållandevis stor chans att få se någon av sönerna återvända från kriget, och dessa söner gav sedan upphov till övervägande andel söner i sin tur eftersom de hade ärvt den egenskapen från sin far. En man med någon enstaka son och fler döttrar löpte däremot större risk att förlora sin son, en son som hade haft en högre ärftlig benägenhet att få döttrar.

Det hela låter kanske tänkbart, men en aning långsökt för att vara helt övertygande. Corry Gellatlys tes borde dock inte vara omöjlig att testa, exempelvis genom att analysera spermaprover från ett tillräckligt stort antal frivilliga män som har tillräckligt stora barnkullar eller tillräckligt många helsyskon.

Singla slant

Även om genhypotesen skulle falla finns andra teorier som talar för att människan, liksom exempelvis rådjur, dovhjort, älg och ren, kan styra könet på sin avkomma om omständigheterna så kräver. Tidigare i år hävdade exempelvis den brittiska forskaren Fiona Matthews att kvinnornas matvanor spelade in. Välnärda kvinnor som inte hoppade över frukosten strax före graviditeten födde fler pojkar medan kvinnor som slarvade med maten födde fler flickor, ett mönster som också har kunnat ses i Etiopien när svält har härjat i delar av befolkningen.

Teorin är absolut inte värd att testa för den kvinna som längtar efter en dotter. Risken är att fostret drabbas av störningar i sin utveckling. Då är sex-ofta-teorin betydligt trevligare och garanterat riskfri. Men än så länge är det bara att lägga avgörandet i slumpens händer – åtminstone tills vetenskapen har bevisat någonting annat.

FAKTA

Flest pojkar

I så gott som alla befolkningar föds något fler pojkar. I Sverige har andelen pojkar legat stadigt på drygt 51 procent av de nyfödda, åtminstone sedan 1968 då Statistiska Centralbyråns moderna sammanställningar börjar.

En djupdykning i folkräkenskaperna från 1700-talet och framåt visar att det har gått mellan som mest 1 079 födda gossar på 1 000 födda flickor 1956 och som lägst 1 044 pojkar på 1 000 flickor under 1750-talet och 1770-talet.

TT