DE ANSVARIGA – VI

PETER KADHAMMAR: Växthusgaserna har gjort Australien torrt och brandfarligt

1 av 3 | Foto: Foto: ALL OVER PRESS
morse mot siffran 200. går inte att stoppa Storbranden ödelägger Australien. Antal döda rusade i
NYHETER

Vad vi ser i de fasaväckande bilderna från storstaden Melbournes omgivningar – svarta, förödda landskap, utplånade villaområden, flyktbilar som förvandlades till krematorier när branden hann i fatt dem – är naturens svar på människans våldtäkt.

Jo, jag vet att skogsbränder alltid har varit en naturlig del av Australiens ekosystem. Men det som var naturens sköra balans har tippat över och det är människan som bär skulden för det.

Det har varit en exceptionellt varm sommar i delstaten Victoria, som har råkat värst ut. Men varför har det varit så hett?

En statlig rapport som publicerades för sex månader sedan berättar att frekvensen av ”exceptionellt varma år” har ökat snabbt de senaste decennierna. Rapporten är resultatet av ett samarbete mellan Australiens metereologiska institut och CSIRO, som är ett slags tvärvetenskapligt råd.

Samtidigt som hettan ökar har nederbörden i sydöstra Australien, där bränderna nu härjar, minskat. Av alla Australiens delstater är Victoria den där nederbörden har minskat mest sedan 1950.

En orsak till den minskande nederbörden är de ökande utsläppen av växthusgaser.

På grund av människans utsläpp av växthusgaser kommer de australiska skogsbränderna att bli fler och intensivare, och den torra säsongen – brandsäsongen – längre och längre.

Ända sedan den vite mannen erövrade den australiska kontinenten har han våldtagit naturen där. Landet var ju oändligt. Man kunde göra vad som helst med det.

Den vite mannen fäste kedjor mellan traktorer och fällde träd som stod i vägen för megalomaniska veteodlingar.

När jorden utarmades och inte längre dög till vete släppte den vite mannen ut miljoner får. När fåren betade ner gräset och bökade upp rötterna och bara rött damm återstod sa den vite mannen: Vad hände?

Den vite mannen kom på att man kunde göra konstbevattning och odla bomull, men när den viktiga floden Darling torkade ut fick man åter ställa frågan: Vad hände?

För två år sedan reste fotografen Björn Lindahl och jag runt i Australien och rapporterade om torkan, som sades vara den värsta på tusen år.

Den har fortsatt sedan dess.

Vi såg utarmade bönder som fick nödhjälp och psykologiskt bistånd, och vi hörde talas om rena självmordsepidemier på den torrlagda, ruinerade landsbygden.

Att medeltemperaturen i Australien stiger snabbare än i övriga världen var ett faktum som ingen kunde förneka, men de flesta jag talade med ville nog tro att det berodde på naturens egna, naturliga variationer.

Och människan är så påhittig att klara sig i svåra stunder. När också fåren dukade under i torkan fann bönderna på att de kunde fånga vilda getter och kängurur och sälja köttet till Mellanöstern och Östeuropa.

Om tio år eller så kanske de upptäcker att getterna och kängururna också är borta, och då kan de fråga: Vad hände?

Den frågan behöver vi inte ställa när vi ser elden som rytande förintar allt i sin väg.

Människan släppte ut växthusgaser.

Det blev varmare och torrare.

Det började brinna oftare, och lågorna blev höga som fyravåningshus.