Dagens namn: Albert, Albertina
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

Gräddglassen är en bluff

Hemligen kocken avslöjar sanningen om glassen

Mats-Eric Nilsson är matskribent i Svenska Dagbladet och har skrivit böckerna   Mats-Eric Nilsson är matskribent i Svenska Dagbladet och har skrivit böckerna "Den hemlige kocken" och "Äkta vara". Nu avslöjar han att du ofta betalar lika mycket för luft som för glass, när du köper ”gräddglass vanilj” i butiken. Foto: BJÖRN LINDAHL

Den ”gräddglass vanilj” du köper i butiken behöver varken innehålla grädde, ha fått sin smak från vanilj eller bestå av de klassiska glassingredienserna.

Dessutom har tillverkaren rätt att pumpa in hur mycket luft som helst för att öka volymen och på så vis kunna ta mer betalt.

Vi svenskar hör till de största glasskonsumenterna i världen. Cirka tolv liter per person kommer vi upp i på ett år. Men frågan är om det är glass vi äter. Fabrikanterna har – med Livsmedelsverkets godkännande – för länge sedan lämnat de traditionella recepten för att istället fylla sina produkter med billiga vegetabiliska fetter – och luft.

Vid all glasstillverkning måste man få in en mindre mängd luft i glassmixen. Men med avancerad teknologi och särskilda tillsatser kan producenten numera vispa in så mycket luft att volymen på glassen fördubblas.

Betalar för luft

Det innebär att när du köper glasspaketet betalar du för lika mycket luft som glassråvara. I USA har man tvingats införa regler för hur mycket luft som får tillsättas. Men i Sverige finns inga begränsningar sedan den så kallade Glasskungörelsen slutade att gälla 2003.

Äkta glass framställs med hjälp av ett enkelt recept som bygger på grädde/mjölk, socker och ägg. Men med denna klassiska efterrätt har industriglassen inte mycket gemensamt, även om många tillverkare på olika sätt försöker att få sina produkter att framstå som om de skulle ha framställts på gammaldags vis.

Många tillsatser

Att GB:s billiga familjeglass Big Pack har vatten som nästa största ingrediens och behöver tre stabiliseringsmedel – E412, E410 och E 407 – för att få fason på konsistensen är kanske inte så förvånande. Men inte heller den kund som betalar extra för så kallad premiumglass slipper undan de många tillsatserna.

GB:s lyxigare paketglassar kallas Carte d’Or Selection, men består av samma komponenter som alla andra industriglassar. I Carte d’Or Vanilj har man behövt tillsätta två färgämnen, E160b och E100, för att få blandningen av skummjölk, vegetabiliskt fett, vasslepulver, olika så kallade emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel att anta rätt kulör.

Sia Glass i halländska Slöinge vill framställa sig som ett fäste för den riktiga glassen. Deras gräddglass påstås därför vara gjord av ”äkta råvaror” och företaget säger sig ”helst” välja det som kommer från ”naturens eget skafferi, såsom bär, nötter och choklad”. Ändå kan man bland de 19 ingredienserna i företagets päronglass hitta sådant som trikaliumcitrat, klorofyll-kopparkomplex, kurkumin, mono- och diglycerider av fettsyror och patentblått.

Lockande bär

På förpackningarna finns vanligtvis lockande bilder av frukter, bär och många alltmer exklusiva smaksättare. Men merparten av smaken har ofta framställts på konstgjord väg med hjälp av aromämnen.

Den klassiska vaniljsmaken fuskas det extra friskt med. Oftast har den framställts helt syntetiskt eller har utvunnits ur rötad granved istället för ur den dyrbarare vaniljorkidén. Somliga vaniljglassar innehåller endast något av dessa billiga aromämnen medan andra exklusivare glassar också har en viss mängd äkta vanilj, som frikostigt exponeras på förpackningen. Den huvudsakliga smaken kommer dock även i dessa glassar från aromämnet som är betydligt mer kraftfullt än den riktiga vaniljen.

Inte riktig grädde

Och inte ens när det står grädde i innehållsförteckningen kan man alltid vara säker på att det verkligen är det. Begreppet gräddglass betyder bara att produkten innehåller minst 5 procent mjölkfett och själva grädden kan vara en blandning av smör, vatten och emulgeringsmedel.







SENASTE NYTT

Nyheter

Visa fler
Om Aftonbladet