Protesterna fortsätter utanför G20-mötet

I går greps 87 personer under de stundtals våldsamma demonstrationerna i Londons finanskvarter där bland annat en bank stormades och en demonstrant avled efter andningsstillestånd.

De dryga 4 000 demonstranter som då samlats protesterade bland annat mot den ekonomiska kollapsen, för ett grönare samhälle och mot krig.

60 gripna i dag

I dag greps ytterligare 60 personer, enligt BBC News, vid ett aktivisthögkvarter på Earl Street. De misstänks för inblandning i onsdagens våldsamheter vid Bank of England.

Polisen har noga sett till att hålla demonstranterna borta från händelserna centrum – ExCel centrum där G20-länderna just nu diskuterar lösningar på finanskrisen. På en inhägnad asfaltsplätt långt från centret försöker ändå folk göra sina röster hörda.

Svenskar på plats

Mer än hälften av de cirka 1 000 demonstranterna som samlats i dag är människor med etiopiskt ursprung. De protesterar mot landets premiärminister och som de anser diktator, Meles Zenawi.

De har rest till London från hela Europa och cirka ett 20-tal kommer från Sverige.

– Etiopien är ett bortglömt folkmord, säger Abebe Hailu som till vardags är vice ordförande i Rinkeby/Kista stadsdelsnämnd.

"Demokrati är demokrati"

Många av etiopierna representerar förtryckta minoriteter som oromo och ogadem, men Abebe vill hellre tala om frihet för ett enat Etiopien.

– Vi protesterar mot att det inte finns demokrati . Man säger att det är ett demokratiskt land men det stämmer inte. Det ska inte finnas "afrikansk demokrati" och "europeisk demokrati". Demokrati är demokrati.

Ahmed Ali från Skärholmen förklarar att det är svårt att få uppmärksamhet i medierna för den etiopiska frågan.

– Politiska aktivister fängslas på livstid utan att det märks utåt. Se på Dawit Isaak, han har suttit i åtta år utan att det hänt någonting.

"Det behövs en masstrejk"

Demonstranterna må vara högljudda och entusiastiska men deltagarna är hänvisade till en mycket välbevakad och isolerad plats långt från världens makthavare.

– De här småprotesterna syns knappt, säger Alan Davies som rest till London från Irland för att propagera mot det kapitalistiska systemet.

Vad skulle behövas för att få dem att lyssna?

– En masstrejk eller 100 000-tals människor på gatan. Det här är bara löjligt.