EU in på bara skinnet

1 av 3 | Foto: privat
EU överallt Vid dagens sminkning styr kosmetikadirektivet.
NYHETER

EU är inte i Bryssel.

EU är i mitt kylskåp, i badrumsskåpet, i bilen och på jobbet.

Jag följde min dag ur ett EU-perspektiv och upptäckte att jag har den Europeiska unionen in på skinnet.

Jag vänder mig om i sängen och trycker på snooze. Nio minuter till och det knakar i resåren när jag vänder mig om igen. Ingen fara. Det generella produktsäkerhetsdirektivet ser till att sängen är tillräckligt hållbar. Dagen har bara börjat och det första direktivet redan i sänghalmen. Vidare in i badrummet regerar kosmetikadirektivet över innehåll i schampoflaskor, hudkrämstuber och märkning av tandkräm och mascara.

Böjda gurkor snart tillbaka

Nyduschad och sminkad öppnar jag kylskåpet och hela unionens livsmedelspolitik radar upp sig. Bara mjölkpaketet består av åtminstone tre direktiv och förordningar.

Innehållsförteckning, datummärkning och kontaktuppgifter i enlighet med märkningsdirektivet medan förpackningsdirektivet talar om att mjölkpaketet ska gå till återvinning. Nyckelhålet är fortfarande svenskt men går snart in under den nya förordningen om närings- och hälsopåståendens beskydd.

Intill mjölkpaketet ligger gurkan grön och rak. Inga böjda gurkor i unionen. Idioti och symbol för EU:s klåfingrighet tycker många. Men snart får gurkan vara böjd igen. För i sommar ändras EU:s produktspecifika handelsnormer för frukt och grönt. Gurkan tas bort från listan medan tomaterna och äpplena fortfarande ska se ut enligt unionens alla regler. Jag tar fram gurkan och sköljer den. Visserligen ska förordningen om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel se till så att det inte är för mycket besprutning kvar. Men i alla fall.

Elva timmars vila

Ute på gatan tänker jag inte att luften är fri för det är den inte. I det här sammanhanget egentligen ganska bra. EG-direktivet för luft talar tillsammans med fyra dotterdirektiv om hur mycket svaveldioxid, kvävedioxid, bly och en massa annat som unionens luft får innehålla. Alldeles i närheten dundrar Uppsalapendeln förbi. Jag har vant mig för länge sedan och hör knappt tåget längre. Och om jag hörde behöver jag inte vara orolig för bullerdirektivet ska säkra att nivåerna är acceptabla.

Fyrans buss till Gullmarsplan och jag hoppas att chauffören är utsövd som hon ska. Direktivet om arbetstidens förläggning säger att hon måste ha vilat minst elva timmar under ett dygn. Framme på jobbet har någon tagit min stol som är inställd efter mig helt i enlighet med bildskärmsdirektivet. Jag tar en annan stol, skriver ett argt mejl och blir uppringd av en fotograf. Vi ska ut på jobb. Bilen är en Saab årsmodell 03 och tillhör därmed euro 3 eller miljöklass 2000. Unionens medlemmar har bestämt att vi får släppa ut max 2,3 gram kolmonoxid per kilometer, 0,2 gram kolväten samt 0,15 gram kväveoxid. Senare i år träder en EG-förordning i kraft som skärper utsläppskraven.

Maxtaxa för sms

Vi åker hem till en upprörd pappa som just fått en mobilräkning efter dotterns utlandsresa. Hon och hennes kompisar har lyckats ringa och sms:a för tusentals kronor. Får det vara så här? Det kunde ha varit mycket värre. Tack vare roamingförordningen från 2007 gäller nu maxtaxa för utlandssamtal. Inte mer än en dryg femma per minut. En liknande maxtaxa är på gång för sms.

Hemma igen ringer min syster men samtalet störs av systerdotterns spelande leksaksbil. Irriterande till tusen men ljudet är visst inom ramen. Direktivet om leksakers säkerhet reglerar ljudnivån. Snart kommer det nya leksaksdirektivet som även förbjuder cancerframkallande ämnen i leksaker samt lukter som kan ge allergi.

Jag slutar dagen med att somna framför tv-reklamen om min framtida pension som jag kan flytta med mig inom unionen. Jag somnar in till EU:s tv-direktiv som säger att reklamen får utgöra max 12 minuter av en timmes tid.

FAKTA

Direktiv och Förordningar

Förordning

Så fort som en förordning har trätt i kraft gäller den i alla medlemsländer och slår ut den nationella lagstiftningen.

Direktiv

Direktivet talar om vilka mål som medlemsländerna ska uppnå och när det senast ska vara genomfört. Exakt hur målen ska nås bestämmer medlemsländerna själva.