Här är världens äldsta instrument

35 000 år gamla flöjter hittade

NYHETER

När neandertalarna långsamt dog ut i Europa skedde det till toner från människans flöjter.

Forskare har hittat bevis för att människan tillverkade musikinstrument redan för 35 000 år sedan.

Professor Nicholas Conard och en av de 35 000 år gamla benflöjterna.
Foto: AP
Professor Nicholas Conard och en av de 35 000 år gamla benflöjterna.

Hur de lät är oklart. Ännu har inga kopior tillverkats av vad som är de hittills äldsta kända flöjterna. Resterna av instrumenten har hittats vid utgrävningar i bland annat Hohle Fels-grottan i Jurabergen i sydvästra Tyskland och de redovisas i kommande nummer av vetenskapstidskriften Nature.

Fynden flyttar i ett slag tillbaka startskottet för människans musicerande med ungefär 5 000 år. Analyser med kol-14-metoden visar att blåsinstrumenten är cirka 35 000 år gamla, vilket placerar dem i början av den äldre så kallade Aurignackulturen.

Samma toner

Den mest välbevarade flöjten är gjord av ben från en gåsgam och är 22 centimeter lång och 2,2 centimeter i diameter. Den har fem hål, varav ett på baksidan för tummen, och är skårad i den ände där flöjtisten blåste. Av utseendet att döma fick den fram ungefär samma toner som liknande, moderna flöjter.

Forskargruppen, ledd av Nicholas Conrad vid universitetet i Tübingen, hittade även rester från två flöjter tillverkade i elfenben vilket tyder på att människan redan tidigt behärskade en komplicerad tillverkningsprocess. För att få fram en flöjt ur en bete måste beten först delas på längden, halvorna gröpas ur, hålen karvas fram ur det hårda materialet innan halvorna sammanfogas igen, med hjälp av någon form av hållbart klister.

Socialt kitt

Benflöjten hittades bara 70 centimeter från den plats i grottan där en lika gammal, venusliknande och extremt yppig elfenbensstatyett legat gömd – ett fynd som Conrad rapporterade för några veckor sedan. Det är den äldsta kända avbildningen av en människokropp, tillverkad under en tid då människan samexisterade med neandertalarna.

Förmodligen spelade varken flöjter eller venusstatyetter någon större roll i den moderna människans evolution, skriver forskarna i Nature. Icke desto mindre tjänade nog både konsten och musiken ändå ett viktigt syfte genom att underlätta socialt samspel och hålla samman grupper.

Det är möjligt att även neandertalarna musicerade, men bevis för detta har ännu inte hittats.

TT