Hälften klarar inte gymnasiet

NYHETER

Hälften av gymnasieeleverna får underkänd i ett eller flera ämnen. Var tredje som går ut gymnasiet får inte ens behörighet till högskolan.

Skolinspektionen anklagar nu skolledningarna för att ta för lätt på problemet.

– Det är ungefär som om en biltillverkare skulle ta lätt på att varannan bil man tillverkade inte gick att köra. Det är självklart helt oacceptabelt, säger projektledaren för undersökningen, Per Andersson på Skolinspektionen

Undersökningen omfattar 27 gymnasieskolor landet runt. Sju av skolorna är friskolor, resten har kommunala huvudmän. Skolorna har både teoretiska och yrkesinriktade utbildningar.

– Det här är inte en resursfråga i första hand. Mycket av problemen ligger hos den pedagogiska ledningen, rektorer, och ibland även hos lärarkåren i stort. Man saknar ett målinriktat arbete för att få alla elever att fullfölja utbildningen, säger Skolinspektionens generaldirektör Anne-Marie Begler.

Grundskolan problemet

Alliansregeringen har aviserat att gymnasieskolan ska förändras. Bland annat blir det en tydligare uppdelning mellan de yrkesinriktade och de studieförberedande programmen. Utbildningsminister Jan Björklund (FP), är inte förvånad över den kritik som kommer från Skolinspektionen. Men problemen i gymnasiet anser han börjar redan i grundskolan.

– Jag håller med om att många gymnasieskolor kan göra mer själva för att förbättra möjligheterna för eleverna att få godkända betyg, säger Jan Björklund till TT.

– Men det går inte att glömma att många av de elever som misslyckas i gymnasiet inte har tillräckligt med kunskaper från grundskolan. Och då är det inte mycket som gymnasierna kan göra.

Bättre på sikt

Men varken Björklund eller Skolinspektionen tror att problemet försvinner för att regeringen reformerar gymnasiet.

– Nej, inte på kort sikt. Men på sikt är jag säker på att det blir avsevärt bättre än i dag. Jag kan lova att fler kommer gå ut gymnasiet med godkända betyg, säger Jan Björklund.

Lärarnas Riksförbund organiserar de flesta gymnasielärarna i Sverige. Ordföranden Metta Fjelkner anser att resursfrågan inte får komma i skymundan. Pengar behövs.

– Framför allt inom friskolorna finns det fler och fler obehöriga lärare. Då sjunker både den pedagogiska kunskapen, och kvaliteten på undervisningen. Regeringen måste satsa mer på skolan och få fler behöriga lärare, säger hon.

FAKTA

Gymnasieinspektion

Totalt undersöktes 27 gymnasieskolor landet runt. Sju av dem var friskolor.

Granskningen tittade på sju områden som ansågs avgörande för att eleverna skulle ha en chans att nå målen för utbildningen. Den första och viktigaste punkten var om skolorna hade en strategi för att få eleverna att fullfölja sina utbildningar och bli godkända. De flesta av skolorna saknade strategi för att få alla elever att fullfölja utbildningen.

De flesta friskolorna saknade möjligheter för yrkes- och studievägledning för sina elever.

19 inspektörer från Skolinspektionen deltog i utredningen.

Rapporterna från varje skola går att läsa helt på: www.skolinspektionen.se/avbrott2009

(TT)

TT