Dinera kungligt

1 av 4 | Foto: LISA SUNDSTRÖM/BILDBYRÅN
Punkt SE:s reporter proväter 2007 års Nobelmiddag. Precis som i Blå hallen serveras rätterna på äkta Nobelporslin.
NYHETER

Kunglig glans är inte bara för kungligheter. På Stadshuskällaren kan vem som helst uppleva en Nobelmiddag. Vår utsände drog på sig fracken, läste på etikettreglerna och tog sig an middagarnas middag.

Klockan är sen eftermiddag när jag sjunker ner med frackskörteln på var sin sida stolsryggen. Souschef Lars Salomonson har stått i köket sedan tidig morgon för att förbereda middagens tre rätter. Eftersom menyn skulle fylla resten av sidan så jag nöjer mig med ett utdrag.

Ett drama i tre delar

Förrätten är ett drama i tre delar där en lättrimmad hälleflundra rullad i dill spelar en tung roll. Huvudrätten kröns av skånsk ungtupp späckad med tuppfärs rullad i aska av svamp och purjolök. Desserten är ren sommarnostalgi med färska hallon, hemmagjord vaniljglass och terrin på vinbärsgelé.

– Det är hantverket som gör det så dyrt, inte råvaran i sig, säger källarmästare Björn Candin och jag har all anledning att tro honom. Men i bland är det svårt att se att alla de detaljer som tillsammans bygger upp 2007 års Nobelmiddag verkligen fyller en funktion. Som löken som bakats i 2,5 kg smör i fyra timmar i ugnen för att få den rätta konsistensen.

Går till överdrift

– Kanske det går till överdrift. Men de har ju å andra sidan betalt för att gå till överdrift, säger Björn Candin om kocklandslaget som skapat menyn. Han har förmodligen rätt.

En måltid skapad av de bästa kockarna för den glamorösaste festen gästad av de smartaste snillena bör ju vara extraordinär.

Och för den som känt sig förbigången när inbjudningarna gått ut är det bara att sträcka ut armen, lyfta luren och boka ett bord.

Tyck till!

Nobelmenyn

Nobelfakta:

(.se)