”Politiker – kom överens för vår skull”

”Skolan spelar en avgörande roll för varje barns möjligheter i livet”, sa Fredrik Reinfeldt när han läste upp regeringsförklaringen 2006.

Vem håller inte med?

”Kvalitet och likvärdighet ska gälla i skolan”, sa Göran Persson när han läste upp regeringsförklaringen ett år tidigare.

Vem håller inte med?

Skolpolitiken handlar om framtiden. Om alla som ska leva och arbeta i Sverige. Ändå är skolan en av svensk politiks största stridsfrågor.

– Just nu är skoldebatten ett politiskt slagfält, säger Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet.

– Aldrig har skoldebatten varit mer partipolitiskt färgad än i dag.

Nytt betygssystem

Och det är nu det händer.

  Ett nytt betygssystem ska införas. Regeringens förslag är ute på remiss.

  En ny skollag ska sjösättas med nya ordningsregler och mer makt till läraren. Regeringen filar på detaljerna.

  En ny skolplan ska lanseras med nya bestämmelser om nationella prov, tidigare och i fler ämnen. I höst kommer regeringens förslag.

  Gymnasieskolan ska förändras. Förslagen är ute på remiss.

Stora förändringar som ska genomföras snart. Men utan politisk enighet kan reformer i dag rivas upp i morgon. Förlorare: Eleverna och deras lärare.

– Vi har vädjat till regering och opposition: Sätt er ner och kom överens. Släpp den politiska prestigen, för elevernas skull, säger Eva-Lis Preisz.

– Vill man satsa på kvalitet så är det inte politiskt käbbel som är svaret.

Och nu reagerar eleverna själva.

Börja om från början

Abdi Mohammed, Andjelika Kostuma och de andra i klass 9E lämnar snart Vivallaskolan i Örebro. Efter snart tre högstadieår vet de äntligen vad som krävs för ett VG, för ett MVG. Då införs ett nytt system.

– Det är förvirrande. Det är som om man måste börja om från början, säger Abdi.

De kräver att politikerna enas om en långsiktig lösning.

– Man står ju egentligen på samma sida. Alla kämpar mot samma mål. De borde kunna bestämma sig, säger Andjelika.

– Skolan och sjukvården måste alltid vara gemensamt för alla politiker, säger Abdi.

– De borde tänka: Hur kan jag på bästa sätt bidra till folket? De borde ibland kunna acceptera att den förra regeringen faktiskt har gjort något bra. Det hör man aldrig. Man måste kunna erkänna att andra har gjort något bra.

Ryckigheten skadar

De får medhåll av Eva-Lis Preisz.

– Ryckigheten i skolpolitiken skadar. Skolan omfattar så många elever och lärare att drastiska förändringar får effekter på lång sikt. Det är som att ändra i trafikreglerna, från vänster- till högertrafik. Man ändrar inte i pensionssystemet eller i energipolitiken vart fjärde år. Samma sak borde gälla för skolan.

Nu finns chansen. Oppositionen har vädjat till regeringen om gemensamma samtal. Utbildningsminister Jan Björklund har dröjt med svaret.

Den här veckan kräver eleverna på Vivallaskolan i Örebro att båda parter enas.

– Det handlar om vår framtid, säger Abdi Mohammed, 15.