Nyheter

”Björklund struntar i vetenskapen”

Forskare kritiserar regeringens övertro på betygen

– Flit ska uppmuntras, sa Jan Björklund och föreslog en ny betygsskala.

– Björklund pratar i nattmössan, säger forskarna och vill att utbildningsministern sansar sig.

– Vi gillar betyg, säger eleverna i klass 9E på Vivallaskolan i Örebro.

Den 6 februari spände utbildningsminister Jan Björklund (fp) ögonen i journalisterna i pressrummet på Rosenbad. Han harklade sig och sa:

– Det ska löna sig att vara flitig i skolan.

Björklund var tyst en stund, budskapet fick sjunka in. Han fortsatte:

– Med fler betygssteg så är det lättare för elever, för fler elever, att höja sina betyg genom en extra ansträngning.

Sedan kom argumentationen i en PowerPoint-presentation:

Det ska löna sig att plugga.

Betyg ska synliggöra elever som behöver stöd.

Betyg ska ge en tydlig information till elever och föräldrar.

Men det fanns ett problem i Jan Björklunds presentation av regeringens nya betygsförslag: Den saknade stöd i vetenskapen.

– Den senaste betygsutredningen höll på i ett år. Jag skulle säga att det är ansvarslöst att genomföra en så radikal förändring av betygssystemet utan att utreda frågan bättre, säger Christian Lundahl, betygsforskare vid Uppsala universitet.

– Jan Björklund vet inte till vilket pris han gör det här.

Lär sig inte mer

Och det är svårt för utbildningsministern att veta. I Sverige är det få som forskar om betyg. De som gör det hämtar kunskapen från utländska studier. Där är de flesta överens: Betyg gör inte att elever lär sig mer.

– Det man har sett är att betyg som ges i slutet av terminen ofta leder till att man lär sig ytligt. Man pluggar för att få bra resultat snarare än bestående kunskap, säger Christian Lundahl.

Ett annat problem är vad betygen gör med självkänslan.

– När man väntar till slutet av terminen så finns inte längre någon koppling mellan betyget och det man har presterat vid enskilda tillfällen. Istället tar man det personligt. Om du får dåliga betyg så upplevs det som att du är dålig, säger Anders Jönsson, som forskar om bedömning vid Malmö högskola.

Löpande omdömen

Han tycker istället att lärarna ska ge omdömen efter varje prov eller uppgift.

– Sådan bedömning som knyter an direkt till uppgiften upplevs som positiv.

Så varför inte en kombination? Både löpande feedback OCH betyg i slutet av terminen. Borde inte det fungera?

– Nej, säger Anders Jönsson.

– Forskningen visar att där båda systemen används så tar betygen i slutet av terminen över. Det är de man kommer i håg. Omdömena om en enskild uppgift mitt under en termin glömmer eleven bort.

Och enligt Christian Lundahl är Jan Björklunds dröm om en sexgradig betygsskala med icke godkänt och streck ohjälpligt omodern.

Undervisningen blir mekaniserad

– Ju fler steg man har i en betygsskala desto mer behöver man i förväg precisera vilken kunskap som ska uppnås. Det gör att undervisningen blir mer mekaniserad.

– Det är inte i harmoni med diskussionen om vad kunskap och utbildning ska fylla för funktion i framtidens samhälle: att skapa människor som är nyfikna, som kan tänka själva och som kan tänka nytt.

– Sverige har varit erkänt och uppskattat i andra länder för att vi varit mer progressiva än många andra. Nu inför vi något som vi tidigare har avskaffat och som många andra länder är på väg att avskaffa, säger Christian Lundahl.

Politiker brukar lyssna till forskarna och hänvisa till vetenskapen. Så vad beror det på att de struntar i forskningen när frågan kommer till betyg i skolan?

– Det här är en politisk fråga. Regeringen har gått till val på det. Det var likadant förra gången som borgarna satt i regeringsställning. Jag tror att det finns en inbiten tro hos vissa politiker att det här är bra för skolan. Men man grundar sig inte på vetenskapen, säger Christian Lundahl.

Bra som sorteringsverktyg

Anders Jönsson håller med. Betygen är framförallt bra för en sak som politikerna inte gärna pratar om: att sortera.

– Enda anledningen till att ha betyg är för att göra urval. Men det nämns inte så mycket i debatten. När man nu ökar antalet steg i betygsskalan så får man en bättre sortering.

– I den här frågan strider uppdraget att lära och uppdraget att sortera mot varandra. Politikerna måste välja och då har man valt att det viktigaste är urvalsfunktionen, säger Anders Jönsson.

Men eleverna i klass 9E på Vivallaskolan i Örebro vill ha betyg.

– Det är bra att man får veta hur man ligger till och vad man kan förbättra, säger Mattias Gevcen, 15.

Läs mer om vad han och de andra eleverna tycker i artikeln här intill.

Så här tycker partierna

Alliansen.

Moderaterna: Betyg ska införas från årskurs sex. Betygsliknande omdömen ska kunna ges från första klass.

Ett nytt betygssystem med en sexgradig skala från A till F.

Läraren ska kunna motivera och förklara ett visst betyg för varje elev.

Det ska gå att tentera upp ett betyg.

Varför? Elever och föräldrar har rätt till tydlig information om hur det går i skolan. Betygen hjälper till att förstå vad som krävs för att eleven ska uppnå målen. Tidigare betyg kan leda till minskad stress i slutet av grundskolan. Fler betygssteg kan öka elevernas motivation.

Folkpartiet: Betyg ska ges från årskurs sex.

Det ska vara fler betygssteg än i dag.

Skriftliga omdömen ska införas från första klass.

Utvecklingssamtalen behöver kompletteras med skriftlig och lättillgänglig information för föräldrarna.

Varför? Betyg gör att elever som halkat efter uppmärksammas av lärare och rektorer. Därför behöver också betygen ges tidigare än i dag, för att eleverna ska få hjälp i tid.

Centerpartiet: Betyg ska ges från årskurs sex och bestå av sex steg.

Varför? Betygen talar om hur eleven ligger till. De är viktiga för elever som behöver extra stöd. Betygen är också viktiga som urvalsinstrument när eleven söker till gymnasiet.

Kristdemokraterna: Betyg ska ges från årskurs sex och bestå av sex steg. Nationella prov i fler ämnen än i dag.

Skolk ska skrivas in i betyget och omdömen om elevens uppförande ska ges i skriftlig form.

Varför? En elev som beter sig illa måste få ett tydligt besked om att hans eller hennes uppförande inte accepteras i skolan. På samma sätt ska en elev som anstränger sig, är aktiv på lektionerna och omtänksam mot sina klasskamrater få uppmuntran.

Oppositionen.

Socialdemokraterna: Kan tänka sig betyg tidigare än i årskurs åtta men säger nej till betyg från första klass. Vill ha en blocköverskridande överenskommelse om framtidens betygssystem.

Varför? Det är viktigt att betygssystemet har stöd hos föräldrar, elever, lärare och skolledare. Betygen behövs för att få veta hur väl en elev uppnått målen.

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet vill avskaffa betygen. Istället vill partiet ha utvecklingssamtal som ska ge en ”mer nyanserad och fullständig bild än vad betyg kan ge.” Enligt vänsterpartiet behövs inte betyget som urvalskriterium. Istället vill man införa intyg på genomförd utbildning.

Varför? Betygen leder till ytliga kunskaper. De leder till konkurrens i stället för att utveckla kreativitet, samarbete, social kompetens och kritiskt tänkande

Miljöpartiet: Vill avskaffa dagens betygssystem. I stället ska man använda sig av muntliga utvecklingssamtal för de yngsta eleverna, därefter mer utförliga, skriftliga rapporter. Betygen ska däremot kunna användas som urvalsmetod när niorna söker till gymnasiet.

Varför? Dagens betygssystem är orättvist. MVG på en skola är VG på en annan skola. Betygen säger för lite om vad eleven faktiskt kan.