Är rymdsatsningen värd pengarna?

NYHETER

Natten till i dag geomförde Christer Fuglesang sin andra rymdpromenad.

Men det var dyra steg han tog.

Enligt officiella uppgifter från NASA kostar varje rymdresa med färjan Discovery i genomsnitt 450 miljoner dollar. Det motsvarar cirka 3,25 miljarder svenska kronor.

Är det rimligt att satsa miljader kronor på rymden?

Vi frågade två av landets tyngsta politiker:

"Ja!" säger Maud Olofsson. "Nej!", säger Gudrun Schyman.

Vad tycker du?

Är det rimligt att satsa miljader på rymden?

Foto: Linus Hallgren

JA! "Ökar förståelsen för jorden."

1. När rymdindustrin föddes pågick det kalla kriget där stormakter som USA och Sovjetunionen kapprustade för att få teknikövertag och herravälde över rymden. I dag samarbetar ryssar, amerikaner, japaner och européer på en internationell rymdstation. Det är en fantastisk utveckling som ökar förståelsen för att jorden är vår gemensamma plats.

2. Vår närvaro och verksamhet i rymden har inneburit att vi fått ökade kunskaper om jorden. Detta har varit viktigt inte minst för vår kännedom om miljöproblem så som luftföroreningar och klimatutsläpp. Information från till exempel satelliter och ballonger är viktiga verktyg för forskarna så att de kan ge bättre faktabakgrund till politiker när de ska fatta beslut om åtgärder för att rädda klimatet.

3. För de flesta av oss har rymden blivit en uppskattad del av vardagen. Tack vare satsningar på rymdverksamhet kan vi exempelvis i direktsändning följa konserter och nyheter från världens alla hörn. Satelliter används för att ställa rätt väderprognoser och många av oss har en GPS i bilen som hjälper oss att hitta rätt.

Maud Olofsson, 54, rymdminister och partiledare för Centerpartiet

Foto: Pangbild/Sunna

NEJ! "Satsa direkt på samhället."

1. När (majoriteten) män politiskt och ekonomiskt driver fram miljardslukande teknikprojekt sker det på bekostnad av (teknik)satsningar för att möta andra behov, till exempel kvinnors globala behov av mänskliga rättigheter, tid, ekonomisk självständighet och mat och utbildning till barnen.

2. Den politiska kraftsamling som behövs idag är inte kring utsikterna att landstiga på Mars utan snarare att rädda den jord vi lever på och av.

3. Rymdforskningen ska ses i sitt sammanhang – ett alltmer avancerat militärteknologisk utvecklingssamarbete i Europa och mellan EU och NATO. Spinn-off-effekter, till det civila samhället, har alltid varit försvaret för dessa satsningar, men forskning visar att satsningar direkt på de civila samhällets problem ger betydligt bättre effekt.

Gudrun Schyman, 61, talesperson för Feministiskt initiativ