Kastreras – helt utan bedövning

1,5 miljon grisar kastreras varje år

Varje år kastreras drygt en och en halv miljon grisar i Sverige. Ingreppet utförs på så kallad blodig väg: Grisen spänns fast i en anordning så att bakdelen ligger fri. Sedan snittas huden ovanför testiklarna upp med hjälp av en engångsskalpell, en vass tång eller ett rakblad varefter testiklarna dras ut och skärs loss. Såret sköljs med desinfektionsvätska och grisen släpps tillbaka till kullen.

Källa: Jordbruksverket och föreskrift DFS 2004:14

Pågående forskning

Forskare arbetar i dag med att hitta alternativ till dagens griskastrering. Mest lovande verkar försöken med så kallad immunologisk kastrering, där hangrisen ges ett slags vaccin mot könsmognad. Det pågår också försök med att hitta metoder för att sortera bort spermier med Y-kromosomer som ger upphov till hangrisar.

Jordbruksverket rekommenderar regeringen att fortsätta satsa pengar på de svenska forskningsprojekten, men det kommer att dröja flera år innan någon metod kan tillämpas i större skala.

Varje dag utsätts 4000 smågrisar för smärtsamt ingrepp

Varje dag får drygt 4000 svenska smågrisar sina testiklar avskurna helt utan smärtlindring, trots att alla är överens om att ingreppet gör oerhört ont.

Bedövning blir för dyrt, tycker köttbranschen.

– Det är sorgligt att man tillåter den här formen av djurplågeri, säger Birgitta Ohlsson, folkpartistisk riksdagsledamot som har motionerat om att Sverige borde totalförbjuda obedövad kastrering.

Sådana motioner lämnas in så gott som varje år av företrädare för nästan alla partier, och miljöpartiet gick ut med ett förbudskrav i valrörelsen 2002. Nu är Jordbruksverket inne på samma linje, även om myndigheten uttrycker sig betydligt mer försiktigt:

”Det bör övervägas om ett framtida förbud mot kastrering utan föregående bedövning bör införas i svensk lagstiftning”, skriver myndigheten i en utredning som nyligen landade på jordbruksminister Eskil Erlandssons bord.

– Kan Norge så måste Sverige kunna, säger Birgitta Ohlsson.

Otrevlig lukt

Om inte hangrisarna kastrerades skulle köttet hos vissa vuxna galtar drabbas av så kallad ornelukt – en frän stank som orsakas av vissa ämnen i grisfettet. Galtlukten märks bara när köttet upphettas och är ingenting som svenska charkuterister vill riskera att sälja till kunderna, även om det sker i många andra europeiska länder. Än så länge har ingen metod att helt eliminera odören gett resultat.

Dessutom är okastrerade hangrisar besvärligare att hantera för uppfödaren.

Ingen betvivlar att smågrisarna har ont när de kastreras. Bara grisar som är yngre än sju dagar får kastreras utan bedövning, men ingen forskning tyder på att de skulle ha mindre ont än äldre grisar.

– De har lika väl utvecklade smärtbanor, säger Veterinärförbundets Johan Beck-Friis, som dock tycker att dagens system är det minst dåliga tills vidare.

Bristvara

I Norge kastreras grisarna av veterinär som ger bedövning. Denna lösning avfärdas av svenska svinuppfödare som alldeles för dyr och krånglig.

– Vi har inte veterinära resurser för att göra jobbet. Veterinärer är en bristvara på landsbygden, säger Jan Åke Robertsson, vd för intressebolaget Svenska Djurhälsovården som ägs av bland andra Scan.

Han säger att branschen har stort hopp om att den forskning som syftar till att hitta alternativ till kastreringen ska ge resultat.

– För vi tycker ju att det är jättetråkigt att utföra ingreppet.

Han tillägger:

– Rent teoretiskt kan man ju också lära vissa djurägare att hantera en bedövningsspruta, men då krävs i så fall en författningsändring.

Denna lösning är också någonting som Jordbruksverket har börjat föra diskussioner kring, men myndigheten lämnar i nuläget inga konkreta förslag till regeringen i ärendet.

Sara Rörbecker/TT