Fruktar för livet vid utlämning

NYHETER

Abdulkadir Aygan har asyl i Sverige – och har erkänt delaktighet i 36 politiska beställningsmord i Turkiet.

Han fruktar för sitt liv om Turkiets utlämningsbegäran verkställs – och får stöd av en av de mördades barn.

– Han är min värsta fiende, men jag måste försvara honom och ber de svenska myndigheterna att inte skicka iväg honom. Han har alldeles för mycket kvar att berätta, säger 60-åriga Rahsan Anter i Västerås till TT.

Hon talar om Abdulkadir Aygan, mannen som erkänt delaktighet i mordet 1992 på den kände kurdiske författaren Musa Anter – Rahsan Anters pappa.

Abdulkadir Aygan, 50-årig kurd från Turkiet, fick asyl i Sverige för fyra år sedan. Men Turkiet vill få honom utlämnad. Nu utreds frågan av kammaråklagare Ronnie Jacobsson vid åklagarkammaren för säkerhetsmål i Stockholm.

Turkiet uppger att det är Aygans del i mordet på Musa Anter som ska lagföras.

Delaktig i 36 mord

Men han tror själv inte alls att det är därför Ankara vill ha honom:

– Jag är det enda ögonvittnet som berättar om de här morden på kurdiska oppositionella – och Turkiet vill tysta mig. De vill tortera mig, förödmjuka mig, svartmåla mig och döda mig. De vill döda mig för att jag berättar, säger Aygan till TT.

Vad han berättar om är sin roll på 1990-talet i det turkiska gendarmeriets hemliga och olagliga underrättelseorganisation Jitem – som anklagas för att vara ansvarig för cirka 17 000 mord och försvinnanden i Turkiets kurdiska delar.

Officiellt finns inte Jitem, men den kopplas till den mystiska organisationen Ergenekon. Där ingick höga militärer, poliser, journalister och politiker – varav många nu står inför rätta i Turkiet, anklagade för att ha planerat en statskupp.

Aygan säger att han arbetat åt Jitem i åratal, men själv aldrig dödat någon. Däremot har han erkänt delaktighet i 36 mord.

”Väldigt fort”

Aygan har också givit turkiska tjänstemän och medier mördarnas namn, samt pekat ut gravplatser – där hittills ett tiotal kroppar hittats, säger den svensk-kurdiske journalisten och debattören Kurdo Baksi.

Vad händer om han lämnas ut?

– Han kommer att likvideras av personer som arbetar åt den turkiska staten, och det väldigt fort. Det finns ingen annan person i dag som avslöjar strukturen i den turkiska militären, som går ut på att förinta oppositionella, främst kurder, svarar Baksi.

Och Rahsan Anter har alltså hamnat i en märklig situation. Hon känner att hon måste stödja Aygan:

– De som har pratat om det här i Turkiet har försvunnit, eller så ändras deras identitet och de tystnar. Det finns ett enda vittne – Abdulkadir Aygan.

Ännu aktiva

Enligt Aygan är många som var inblandade i Jitem och Ergenekon ännu aktiva militärer och poliser.

– De har uppmanat kriminella organisationer och militära krafter att döda mig.

Ronnie Jacobsson ska i veckan hålla ett sista förhör med Aygan. Sedan går frågan via riksåklagaren till Högsta domstolen, och därpå till regeringen.

Aygan säger att han är redo för att lagföras, men inte i Turkiet:

– Jag är beredd att ställas inför rätta i Sverige eller vilket europeiskt eller demokratiskt land som helst.

FAKTA

Juridiken kring utlämning

Turkiet försökte redan i november 2007 få Abdulkadir Aygan utlämnad, men svenska justitiedepartementet ansåg ansökan ofullständig.

Den 16 oktober 2008 inkom en fullständig ansökan, som efter översättning lämnades till riksåklagaren (RÅ) den 13 november. Utredningen hamnade hos kammaråklagare Ronnie Jacobsson vid åklagarkammaren för säkerhetsmål i Stockholm.

Aygan greps och Jacobsson försökte få Aygan häktad. Men Växjö tingsrätt släppte honom på fri fot med reseförbud och anmälningsplikt.

I veckan ska Jacobsson förhöra Aygan en sista gång. Sannolikt återlämnas ärendet till RÅ veckan därpå.

Eftersom Aygan motsätter sig utlämning går frågan vidare till Högsta domstolen (HD).

Om HD anser att Aygan inte kan utlämnas kan regeringen bara fastslå HD:s beslut. Om HD däremot anser att han kan utlämnas kan regeringen ändå överpröva beslutet och säga nej.

(TT)

TT