Premiär i dag – för EU:s nya grundlag

X: Du får mer att säga till om X: Dina rättigheter blir lag och kan prövas i domstol X: Riksdagens makt ökar X: Men Fredrik Reinfeldts inflytande beskärs

NYHETER

Tisdagen den 1 december är en historisk dag.

Efter åtta år, fyra folkomröstningar och ett oräkneligt antal politiska piruetter träder EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, i kraft:

Lena Mellin.
Lena Mellin.

Ny president

Belgaren Herman Van Rompuy blir EU:s förste president. Eller korrektare uttryckt, permanent ordförande för Europeiska rådet som är stats- och regeringschefernas exklusiva klubb.

Han sitter i 2,5 år och kan omväljas högst en gång för lika lång tid. Hans roll är ännu höljd i dunkel.

Förändringen betyder att medlemsländernas premiärministrar får glänsa mindre. Statsminister Fredrik Reinfeldt blev den sista ordföranden enligt den gamla modellen.

Meningen är att förstärka kontinuiteten. I ministerrådet, där vanliga ministrar träffas, behålls dock roterande ordförandeskapet. Efter nyår tar Spanien vid.

Van Rompuy tillträder vid nyår.

Riksdagens makt ökar

I dag är det i stort sett omöjligt för riksdagen att ändra lagförslag från EU. Men nu ska de skickas till riksdagen samtidigt som de går till regeringen. Det betyder att de folkvalda får större chans att påverka besluten eftersom de kommer in tidigare i processen.

Om nio nationella parlament, exempelvis riksdagen, tycker att en fråga sköts bättre på nationell eller lokal nivå måste EU-kommissionen omarbeta lagförslaget.

Din insyn ökar  

När ministerråden träffas för att diskutera lagförslag ska debatten vara öppen för allmänheten. Det gäller även omröstningen.

Offentlighetsprincipen ska gälla för samtliga EU-myndigheter. I dag gäller den bara i de tre största.

Parlamentet växer

Ledamöterna i EU-parlamentet ökar från 736 till 751 (under just den här mandatperioden blir de dock 754 eftersom tre tyska ledamöter som egentligen blir överflödiga slipper åka hem).

Sverige får ytterligare två platser, totala antalet svenskar blir 20. De nya valdes redan i valet i våras och är Piratpartiets Amelia Andersdotter och Jens Nilsson (S).

Det är dock oklart när de kan tillträda. Ett dokument som kräver signatur av samtliga medlemsländer saknar underskrift. Man hoppas att det sker under 2010.

Till dess kan Andersdotter och Nilsson vara observatörer. Men det är inte bestämt vem som ska betala deras lön.

Parlamentet blir mäktigare

I dag finns i EU-systemet en rad olika sätt att fatta beslut på.

De renodlas nu till i princip ett, det folkvalda parlamentet blir medbeslutande. Det betyder att det blir lika viktigt som ministerrådet med en minister från varje land.

Medbeslutandet omfattar ytterligare ett 40-tal frågor, bland annat de politiskt känsliga om straffrätt och polissamarbete.

Ny utrikesminister

Titeln för Catherine Ashton, EU:s nya utrikesminister, är ”hög representant för utrikes- och säkerhetspolitiken”. Hon är också vice ordförande i EU-kommissionen och sitter i fem år.

Hon kommer att leda utrikesministrarnas sammanträden, det har Carl Bildt (M) gjort sedan i somras.

Den höge representanten får ett stort kansli, 5 000 personer, till sitt förfogande och blir en maktfaktor i EU.

Ashton tillträder efter nyår.

Dina rättigheter

EU:s stadga för grundläggande rättigheter blir juridiskt bindande, vilket gör att man kan gå till domstol om man anser sig kränkt. Det gäller bland annat yttrande- och religionsfrihet, strejkrätt och rätt att bosätta sig i ett annat EU-land.

En miljon medborgare i EU kan tillsammans uppmana kommissionen att lägga ett lagförslag. Kommissionen behöver inte lyda men tvingas, för att inte tappa ansiktet, att noga motivera varför de inte lyssnar till så många människors synpunkter. På konstifikiska heter det här ”medborgarinitiativ”.

EU:s myndigheter tvingas att föra ”regelbunden dialog” med det civila samarbetet, exempelvis enskilda medborgare och föreningar.