Iranska dissidenter jagas utanför landet

Regimen slår till mot kritiker på nätet

NYHETER

Iran har slagit till hårt mot alla som kritiserar regimen. Nu jagas även meningsmotståndare utanför Iran.

– Det kan vara ett tecken på desperation, säger den svensk-iranske debattören Trita Parsi till Aftonbladet.

Efter att Mahmud Ahmadinejad blev omvald i Irans kontroversiella presidentval i juni bröt intensiva protester ut.

Demonstranterna krävde först en ny rösträkning men kritiken övergick snabbt till att omfatta hela det iranska systemet.

Manifestationer mot regimen slogs brutalt ner av polis och många demonstranter sitter fortfarande fängslade.

Använder internet

Men ett stort problem för regimen är att mycket av motståndet koordineras från utlandet. Mer än fyra miljoner iranier bor utanför Iran och med hjälp av internet kan de sprida information om övergrepp och hålla kontakten med sina landsmän.

Kritiker utomlands har länge ignorerats av styret men nu har säkerhetsstyrkornas speciella internet-enheter beslutat sig för att slå till också utanför Iran.

– Regimen har ofta varit nonchalant när det gäller dissidenter i utlandet men nu har det skett en kursändring, säger Trita Parsi som bor i USA och är expert på irans politik.

Amerikanska Wall Street Journal har intervjuat 90 exiliranier som beskriver hur de hotats via e-post och att deras släktingar i Iran hotats och gripits.

– Många får problem när de åker till Iran. Då kollar polisen upp vad personen skrivit på nätet, om personen har Facebook, vilka vänner personen har på Facebook och vad de skrivit, säger Trita Parsi till Aftonbladet.

En oroväckande fas

Den iranska kursändringen är ingen hemlighet. Tidigare i år sade en iransk general att regimen skulle börja ta hand om kritiker utanför landets gränser.

– Det har varit en kartläggningsfas och nu ser vi att det övergått i en annan, mer oroväckande fas, säger Trita Parsi som pratat med många som hotats men själv inte fått mail som han med säkerhet kan koppla till regimen.

Utvecklingen har historiska paralleller. Islamisternas revolution stöttades också av iranier utanför landet och den nuvarande regimen vill inte göra samma misstag.

– De kanske är angelägna om att få protesterna att framstå som något som kommer utifrån när detta är en rörelse som kommer inifrån Iran, tror Parsi.

Han pekar på att kampen för demokrati i Iran pågått länge och att man inte ska förvänta sig snabba förändringar.

– Det här är ett maratonlopp, inte ett sprintlopp som många verkar tro.

FAKTA

Valets efterspel i Iran

Efter valet den 12 juni meddelas att president Mahmoud Ahmadinejad omvalts med 63 procent mot 35 procent för Mir Hossein Mousavi.

Det utlöser en maktkamp på högsta nivå, där Mousavi klagar över oegentligheter och kräver att valet görs om. Hans anhängare drabbar samman med polis. Hundratusentals demonstrerar, hundratals grips och tiotals om inte fler dödas. Utländska journalister förbjuds rapportera från gatorna och får inte sina visum förlängda.

En vecka efter valet anklagar högste ledaren ayatolla Ali Khamenei "utländska makter" för att lägga sig i. USA och Storbritannien pekas ut.

Efter några intensiva veckor ebbbar protesterna ut. Nya demonstrationer ordnas dock med jämna mellanrum och många av de som gripits av polis sitter fortfarande fängslade.