massakrerade barn Miroslav Bralo har blivit fälld för flera extremt grova brott, bland annat en massaker på över hundra personer.
Foto: AP
Biljana Plavsic, den förra presidenten i Republika Srpska – avtjänar sedan 2003 ett elvaårigt fängelsestraff på Hinsebergsanstalten.
Miroslav Deronjic, bosnisk krigsförbrytare, dömdes 2003. Han fördes 2005 till Kumlaanstalten för att avtjäna sittstraff. 1,5 år senare avled han.
Sverige har tagit emot sin tredje krigsförbrytare.
Bosnienkroaten Miroslav Bralo, 40, ska sitta 17 år i svenskt fängelse.
– Han är väldigt glad att få avtjäna straffet här, säger en källa på Kriminalvården.
Miroslav Bralo anlände till Stockholm för drygt en vecka sedan och tillbringade de första dagarna på Kronobergshäktet.
Nu befinner han sig på Kumlaanstalten, där en utredning som påbörjas i dag ska avgöra på vilken anstalt han kommer att sitta av resten av straffet.
Bosnienkroaten Miroslav Bralo åtalades 2005 för folkmord i krigsförbrytartribunalen i Haag. Han erkände och dömdes samma år till tjugo års fängelse.
Han fälldes på flera åtalspunkter, bland annat delaktighet i flera mord, förföljelse, våldtäkt och tortyr av bosnienmuslimer 1993.
Han erkände allt, inklusive delaktighet i en massaker på över hundra muslimer, några av dem barn, i i byarna Ahmici och Nadioci samma år.
Bralo tillhörde då bosnienkroatiska paramilitära specialstyrkan som kallades Jokrarna. Vid rättegången medgav han att han aktivt deltagit vid tjugoett mord, uppgav tidningen Danas i samband med domen.
Därefter kom beslutet att han ska avtjäna de resterande sjutton åren i Sverige.
– Han är väldigt glad att få avtjäna straffet här. Alla vet att det är fördelaktigt att få sitta av straffet i ett svenskt fängelse, säger en källa på Kriminalvården.
Beslutet om att Bralo skulle skickas till Sverige fattades av krigstribunalen i Haag.
– Sverige erbjuder bara en plats. Rutinerna är att tribunalen tillfrågar ett antal olika länder och länderna svarar ja eller nej, säger Christer Isaksson, säkerhetschef på kriminalvården.
– Vi har alltid svarat ja. Svensk kriminalvård har aldrig sagt nej till en sån här sak, säger han.