Frihetens land – helvetet på jorden

Aftonbladet visar den skakande dokumentären om Liberia efter inbördeskriget

NYHETER

I Liberia är ingen arbetslös.

Här är människor fullt sysselsatta med en enda sak:

Att överleva ännu en dag.

Följ med Aftonbladet och VBS.tv till en av världens farligaste platser där mord, våldtäkter, knark och aids är allas vardag.

Joshua Blahyi var general Butt Naked. Han tror att han och hans män har dödat 20 000 personer.
Joshua Blahyi var general Butt Naked. Han tror att han och hans män har dödat 20 000 personer.

Hans namn är Joshua Blahyi. En ung liberian som blivit frälst och predikar guds kärlek.

I en sliten kyrklokal utanför Liberias huvudstad Monrovia berättar han om hur för fem år sedan han fick en uppenbarelse och lämnade sitt gamla liv bakom sig.

”Var kannibal”

Men pastor Blahyi är massmördare och har tiotusentals liv på sitt samvete.

Fram till 2005 var han general Butt Naked, en av LIberias mest fruktade rebelledare. Enligt egen utsago brukade han äta sina fiender.

Han tog sig namnet eftersom han och hans män alltid gick till strid nakna.

Du möter Butt Naked och flera andra före detta liberianska krigsherrar i VBS:tv:s dokumentär om Liberia som Aftonbladet visar den här veckan.

Reportageteamet, med journalisten Shane Smith i spetsen, beger sig till en av världens farligaste platser; slumområdet West Point i Monrovia. De intervjuar mördare, korrupta poliser, prostituerade och gatubarn. De besöker kyrkogårdar där gravarna har grävts upp och blivit bostäder för hemlösa.

– Situationen i Liberia gick från dålig till rent åt helvete. Landet har upplevt armageddon, säger Shane Smith.

Barnsoldater

Under 80- och 90-talet slets Liberia sönder av extremt våldsamma inbördeskrig.

Självutnämnda rebelledare rekryterade uppskattningsvis 15 000 barnsoldater till vanvettiga och strukturlösa krig där lojaliteterna kunde skifta från en dag till en annan. Enligt FN dödades 200 000 människor.

Sedan 2003 råder formellt fred i landet, men den vilar på de djupa ärr som kriget lämnade efter sig. För de flesta invånarna är vardagen fortfarande en våldsam kamp för att överleva.

Rädslan för polisen

En undersökning som genomfördes i början av 2000-talet visar vad Liberianerna upplever som de största hoten mot deras säkerhet.

På första plats kom landets egen poliskår och på andra plats den egna militären.

– Den enda garanten för säkerhet i landet är FN och den internationella närvaron, säger Magnus Jörgel, forskare vid Försvarshögskolan.

Sedan 2008 har han arbetat som säkerhetsrådgivare till Liberias regering på mandat av svenska UD.

– Den misär som människor i Liberia och andra västafrikanska länder upplever går egentligen inte att förklara. Dokumentären visar inte ens de allra värsta bitarna, säger han.

”Enorm skillnad”

Magnus Jörgel beskriver sitt arbete som det absolut svåraste uppdraget i karriären. Men också det mest meningsfulla och roliga.

– Vi ser en enorm skillnad på de två år vi har varit där. Förtroendet mellan civilbefolkningen och militären är fortfarande ansträngd, men det går inte ens att jämföra med hur det var 2007 och 2008. Vi har gjort enorma framsteg.

Magnus Jörgel hoppas få stanna kvar i LIberia över presidentvalet 2011. Han tror att valet kan vara avgörande för stabiliteten i landet.

– Freden håller på att etablera sig, men den är fortfarande väldigt skör. Jag tror att det bästa för landet vore den kontinuitet som uppstår om den sittande presidenten blir kvar.

Krigsförbrytare i regeringen

I sitt arbete möter Jörgel många av inbördeskrigets mäktiga krigsherrar. Det är män som egentligen borde stå åtalade i Haag för sina krigsförbrytelser. Istället har de lyckats behålla sina maktpositioner och etablerat sig som ministrar i regeringen.

Vi försöker att ha så lite med dem att göra som möjligt, men samtidigt är de folkvalda och för att nå framgång i vårt arbete kan vi inte utesluta dem.

FAKTA

Svenske officeren Magnus Jörgel om...

Våldet i Liberia:

”Det är ett land där man riskerar att bli mördad för ett par gymnastikskor. Men man måste sätta det i perspektiv till att de där skorna kan motsvara en årslön eller mer för de flesta människor. Vi måste försöka förstå vilken verklighet de lever i. Tidsperspektivet är alltid nästa dag eftersom ingen kan skaffa sig resurser för att klara sig en vecka.”

General Butt Naked:

”Det stämmer att han var en av de ledande krigsherrarna under inbördeskriget och det är sant att han och hans män slogs nakna eftersom de trodde att de var osårbara.

Men det han säger om att han brukade äta hjärtan och dricka blodet från spädbarn tror jag är skrönor. Jag har hört liknande historier från andra västafrikanska länder. De blir vandringssägner som det inte ligger så mycket i. Visst har det funnits inslag av kannibalism i inbördeskrigen, men det får ändå anses vara extremt sällsynt.”

USA:s inflytande och makt över Liberia

”Liberia har aldrig varit en koloni. Landet köptes på 1800-talet av folk i USA och England för att kunna återföra frigivna slavar. USA har fortfarande en otroligt dominerande ställning i landet och står för all utbildning av försvarsmakten. Tidigare sköttes utbildningen av två amerikanska företag, vilket var ganska besvärligt på många sätt. Framför allt var det ganska slutet och svårt för Liberias regering att se vad de skulle få för slutprodukt.”

Varför USA har låtit inbördeskrigen fortgå:

”Det går inte att komma ifrån att eftersom Liberia inte har några speciella naturtillgångar som USA är intresserade av, så blir det inte så intressant för USA att göra någonting.

USA har ju bränt sig vid flera tillfällen i Afrika och satsat på ledare som sedan har vänt sig emot dem. Det gör att man numera ogärna blandar sig i den här typen av konflikter”.

Om AIDS och sjukvård i landet:

”Det finns i stort sett ingen fungerande sjukvård i landet förutom ett sjukhus för FN-anställda i Monrovia. Dödligheten i relativt enkla sjukdomar är extremt hög eftersom människor saknar motståndskraft.

AIDS-epidemin är ett enormt problem liksom i hela Afrika söder om Sahara. I Liberia lever de flesta invånarna på under en dollar om dagen. Det innebär att ingen kan skaffa bromsmediciner så länge de inte delas ut gratis.”

Om VBS dokumentär:

”Den speglar Liberia som helvetet på jorden, vilket det i många avseenden är. Jag skulle till och med gå så långt som att påstå att reportageteamet inte har visat de värsta. Det finns folk som har ännu sämre hus. Det finns prostituerade som är ännu yngre. Samtidigt måste jag säga att de här killarna måste vara lite galna. Att besöka West Point på det sätt de gör är förenat med total livsfara. Man gör bara inte det om man inte är väldigt säker på vem man har med sig.

När man ser dokumentären ska man komma ihåg att den är skapad för att väcka uppmärksamhet. Den speglar en del, men inte helheten av dagens Liberia och den utvekling som faktiskt sker i positiv riktning.”