Vännen: Hon blev förföljd

Kerstin Thorvall dog förbannad och bitter på alla sina belackare

1 av 4 | Foto: henry lundholm
avled efter hjärtinfarkt Författaren Kerstin Thorvall avled i förrgår eftermiddag av en hjärtinfarkt. Den sista tiden tillbringade hon på ett ålderdomshem på Reimersholme i Stockholm, svårt demenssjuk. Thorvall blev 84 år.
NYHETER

Kerstin Thorvall dog av hjärtinfarkt, svårt dement på ålderdomshem.

Men hon glömde aldrig hetsjakten som inleddes när hon slog igenom.

– Hon var jävligt förbannad in i det sista, säger författaren Unni Drougge.

Mot slutet av sitt liv bodde författaren Kerstin Thorvall på ett ålderdomshem på Reimersholme i Stockholm. Den sista tiden var hon svårt demenssjuk och i förrgår eftermiddag avled hon efter en hjärtinfarkt.

Hyllades i går

I går slöt Kultursverige upp i en unison hyllning av hennes författarskap. Men flera av dem som stått Kerstin Thorvall nära menar att hon in i det sista var bitter på kulturetablissemanget.

– Om hon hade läst alla nekrologer som skrivs om henne nu skulle hon spy, säger Unni Drougge.

Hon vill inte att man glömmer hur Kerstin Thorvall behandlades efter boken ”Det mest förbjudna” som kom 1976.

– Hon blev ett öknamn. Den man använde som slasktratt, allt som var dåligt jämförde man med henne. Hon var utfrusen under

20 år.

När det var som värst kände hon sig tvingad att bosätta sig i Frankrike och enligt Drougge förlät hon aldrig sina belackare.

– Även när hon fick kritikernas gunst när hon var 75 var hon sur. Hon fick aldrig njuta av frukterna, det var för sent.

Träffades hemma

Journalisten Åsa Mattson arbetar på en bok om Thorvall tillsammans med fotografen Caroline Rooswall. Sista gången hon träffade Kerstin Thorvall var 2005. Då bodde hon fortfarande hemma vid Mariatorget.

– Kerstin var utsatt för ren förföljelse efter ”Det mest förbjudna”. En kärring som skulle skriva om sitt knullande ville man inte ha, säger Mattson.

Något som också förföljde henne in till slutet var oförmågan att anpassa sig till familjelivet. Hon hade i princip ingen kontakt med sina barn, något hon själv berättat om i intervjuer.

– Hon var fruktansvärt ledsen. Många av våra intervjuer kretsade kring moderskapet och skuld. Hon klarade aldrig att anpassa sig till det där. Hon rymde från familjen, tog in på hotell och blev ihop med barnens kompisar. Men hon var en stor konstnär.