97 döda i Kirgizistan

1 av 6 | Foto: ap
Fler uzbeker vid gränsen. på flykt undan våldsmännen.
NYHETER

Nu flyr uzbekerna blodbadet i södra Kirgizistan.

75 000 har redan lämnat landet sen i torsdags.

Hittills har 97 personer dödats och 1250 skadats i upproren mellan uzbeker och kirgizier.

Det etniska våldet trappas upp i södra Kirgizistan. BBC rapporterar att tusentals Uzbeker nu flyr staden Osj, där de flesta av oroligheterna har inträffat.

Fler än 75 000 kirgiziska uzbeker har redan flytt landet sedan våldsamheterna bröt ut i torsdags, rapporterar AFP på söndagen.

Uzbeker vittnar om kraftigt våld från den kirgiziska majoritetsbefolkningen.

– Beväpnade Kirgizier sätter eld på våra hem och dödar oss, säger en uzbekisk kvinna till BBC.

97 döda

Sen i torsdags har 97 människor dött i sammandrabbningarna. 1250 har skadats, rapporterar Kirgizistans hälsodepartement.

Men antalet döda kan vara mycket högre.

Den lokala nyhetssajten Ferghana.ru rapporterar att 500 uzbeker ska ha dödats enbart i staden Osj.

Interimregeringen beordrade på lördagen säkerhetsstyrkorna att döda alla upprorsmakare. Men våldet fortsatte och på söndagen utlös regeringen utegångsförbud för hela den sydliga Jalalabad regionen.

Trots det har skottlossning ekat i staden Osj, rapporterar nyhetsbyrån Interfax.

Vädjar om rysk hjälp

Samtidigt vädjade presidenten Roza Otunbajeva om rysk hjälp – men fick på båten.

– Det här är en intern konflikt och Ryssland ser inte för närvarande att det finns förutsättningar att delta för att lösa problemen, sade Natalja Timakova, taleskvinna för den ryske presidenten Dmitrij Medvedev.

Men sina egna intressen vill man skydda. Ryssland skickade på söndagen en fallskärmsbataljon på cirka 300 personer till landet – för att skydda sin bas i norra Kirgizistan.

Dmitrij Medvedev skyller krisen på "de tidigare myndigheternas svaghet och oförmåga att möta folkets behov".

– Jag hoppas att alla problem som finns där i dag kan lösas av Kirgizistans myndigheter, sade han i torsdags enligt nyhetsbyrån Interfax.

"Vi behöver Ryssland"

Men invånarna i Kirgizistan har en helt annan uppfattning.

– Allt brinner. Uzbekiska hem. Restauranger och kaféer. Hela stan är täckt av rök, berättade Dilmurad Isjanov, lokal människorättsaktivist och etnisk uzbek, för nyhetsbyrån Reuters.

– Vi behöver inte de kirgiziska myndigheterna. Vi behöver Ryssland. Vi behöver trupper och vi behöver hjälp, fortsatte han.

Skyller på förre presidenten

Den tillförordnade presidenten Roza Otunbajeva skyller oroligheterna på den störtade presidenten Kurmanbek Bakijev. Hon anklagar honom för att spä på det redan spända läget i landet.

Och hon är inte ensam.

Från flera håll framförs anklagelser om "medvetna provokationer" för att öka oron.

"De uzbeker och kirgizer som i dag dödar varandra på gatorna i Osj och Jalal-Abad spiller inte blod för sina folk eller några höga ideal om självstyre. De är slumpartade offer och marionetter i händerna på en cynisk och brutal khan som efter att ha störtats från tronen har bestämt sig för att hämnas", skriver Kislov, chefredaktör på nyhetssajten Fergana.

Förnekar roll

Bakiyev däremot förnekar all inblandning i oroligheterna från sin exil i Belarus.

Det forna sovjetrepubliken Kirgizistan är av viktig strategisk betydelse för stormakterna då både USA och Ryssland har baser i landet.

FAKTA

Bakgrund till konflikten:

En del klandrar den störtade presidenten för oroligheterna.

Andra säger att det är uzbeker och kirgizer som bråkar– en konflikt som legat och pyrt i flera år.

Vissa, däribland interimsregeringens tillförordnade president Roza Otunbajeva, hävdar att Kirgizistans störtade president Kurmanbek Bakijev ligger bakom sammandrabbningarna. Avsikten skulle vara att destabilisera landet inför folkomröstningen om en ny konstitution om två veckor.

Bakijev störtades i början av april efter att hans regering haft ihjäl regeringskritiska demonstranter. Oppositionen, ledd av Roza Otunbajeva, tog makten. Många uzbeker stödjer den nya regeringen, medan Kyrgizier i syd vill ha tillbaka Bakijev.

Andra hävdar att det instabila politiska läget blåst liv i konflikten mellan uzbeker och majoriteten kirgizer. Uzbekerna, som är i minoritet, har länge känt sig diskriminerade i landet. I Kirgizistans södra delar är läget extra akut. Fergana-dalen i söder är splittrad i en kirgizisk del, en uzbekisk del och en Tadzjikisk. Gränsdragningen gjordes av förre sovjetdiktatorn Josef Stalin redan på 1920-talet för att medvetet splittra dalen. Etniskt är den kirgiziska delen relativt jämnt fördelad mellan kirgizer och uzbeker. De sistnämnda anser sig emellertid allt mer åsidosatta. Via nyhetssajten Fergana varnar bedömare för att "ett andra Kosovo" håller på att skapas där centralmyndigheternas oförmåga att handskas med situationen kan leda till separatism.

Drygt två tredjedelar av invånarna i Kirgizistan är kirgizer, 15 procent är uzbeker och tio procent är ryssar. I de sydliga provinserna Osj och Jalal-Abad i Fergana-dalen är dock andelen uzbeker betydligt högre, uppemot 40 procent av invånarna.

Landet är ungefär hälften så stort som Sverige och har drygt fem miljoner invånare. Huvudstad är Bisjkek med cirka 800 000 invånare.

(TT)