Fick sparken för att hon var gravid – får 200 000

NYHETER

Sofie, 23, fick sparken för att hon var gravid.

Hon anmälde det till diskrimineringsombudsmannen – och Telenor gav henne rätt.

Sofie får nu 200 000 kronor i kompensation.

– Rätt ska vara rätt. Men jag skäms nästan över att det blev så mycket pengar, säger hon.

Sofie Ahlgren kom hem till Kalmar i april förra året efter en långresa med pojkvännen.

Hon fick då det glada beskedet att hon var med barn.

I augusti 2009 fick hon jobb på bemanningsföretaget Uniflex med placering på Telenors kundtjänst, en provanställning i sex månader.

Pekade på magen och sade ”det där då?”

Jobbet gav en ekonomisk trygghet inför graviditeten.

Och först verkade allt bra på Telenor. Hon trivdes.

Efter ett två veckor hade de nyanställda återkoppling på en säljutbildning. Mötet med chefen, en säljledare, verkade gå bra. Men lite senare på dagen kom samma chef förbi hennes arbetsplats. Sofie hade inte berättat att hon var gravid än.

– Hon sade ”det där då?”, och pekade på min mage med en bunt papper. Jag frågade ”vad då”? Då pekade hon igen på magen och sade ”ja”! Jag frågade om det syntes och hon sade ”klart det gör”!

Fick sparken

Sofie kände sig både nervös och irriterad efter samtalet med chefen, som skedde en fredag.

Måndagen efter fick hon beskedet av personalchefen på Uniflex. Hon fick sluta direkt.

– Han sade att Telenor inte ville ha kvar mig, och ”Du förstår varför va?”. Jag fick sluta även på Uniflex efter att provanställningen hade gått ut.

Sofie tyckte att det var uppenbart att hon fick gå för att hon var gravid. Det tog ett par dagar innan hon bestämde sig för att anmäla det till DO.

– Anledningen var att jag ville att andra inte skulle hamna i samma situation som mig.

Överraskad över ersättning

Diskrimineringsombudsmannen, som bedömde att det rörde sig om könsdiskriminering, skötte förhandlingarna med Telenor. I början på juni fick Sofie besked om att DO och Telenor hade nått en förlikning.

Resultatet av överenskommelsen blev en stor överraskning för henne.

Sofie får hela 200 000 kronor som kompensation.

– Våldtäktsoffer får inte ens så mycket pengar, därför skäms jag nästan. Jag trodde att det skulle bli typ 30 000 kronor, men de kan gott betala.

– Folk kommer kanske att tänka ”där är hon som fick så mycket pengar” inte ”där är hon som var så stark” när de ser mig. Men jag hoppas att de inte gör det. Samtidigt är det dumt att tacka nej till pengarna, säger Sofie.

Orsaken till att det blev så mycket pengar är att lagstiftningen har ändrats så att större företag får betala högre böter om de döms för diskriminering i domstol.

– Det i kombination med att konsekvenserna blev allvarliga för henne gjorde att vi fick ett högre belopp i våra förhandlingar. Och inhyrd personal jämställs numera med vanliga anställda, säger Anders Wilhelmsson, jurist på DO.

”Ett misstag”

Telenor hälsar via mail att uppsägningen var ett misstag.

– Tyvärr var våra interna rutiner inte uppdaterade med den nya lagstiftningen kring bemanningspersonal och vi begick därför ett misstag. Vi erbjöd därför den före detta konsulten ersättning som kompensation, skriver Telenors presschef Anders Hamrin.

Hur resonerade ni när hon fick sparken?

– Vi resonerade inte och det var det som var felet. Vi begick ett misstag, vilket vi beklagar djupt.

Pengarna tänker Sofie använda till att bekosta en utbildning när hennes mammaledighet är över. Med distans till det hela är hon nöjd med uppgörelsen men besviken på att hon fortfarande inte har fått någon ursäkt från Telenor.

Ursäkt på väg

– Vi kunde haft en dialog. Jag slutade på mitt extrajobb tolv timmar innan jag födde, så det hade inte varit något problem att arbeta under graviditeten, säger hon.

Telenor hälsar att en ursäkt till Sofie är på väg.

– Anledningen till att den dröjt är att vi först ville få förlikningen avklarad, skriver presschefen Anders Hamrin.

Uniflex vill inte lämna några kommentarer.

FAKTA

Föräldraledighet

Enligt föräldraledighetslagen måste pappan eller mamman lämna besked om önskad föräldraledighet senast två månader innan ledigheten ska börja.

I praktiken måste alltså den blivande mamman meddela arbetsgivaren två månader innan det förväntade datumet för födseln.

I Sofies fall fanns ingen skyldighet att meddela arbetsgivaren redan tidigt under hösten då födseln inte väntades ske förrän under vintern, flera månader senare.

Källa: DO