Hans skuld bara växer

Mikael ville läsa in grundskolan – nu har studielånet blivit ett skuldberg

1 av 2
NYHETER

Mikael är en ung man som senast han kollade hade en skuld på 22 000 kronor hos kronofogden. Från början var den 12 000 men har sedan växt med ränta på ränta.

För de flesta människor i Sverige är det inte så svårt att betala av en sådan summa.

För Mikael, däremot, är de 22 000 kronorna ett skuldberg som han inte har en aning om hur han ska bli av med. Han ligger hemma i sängen och medan han ligger där fortsätter berget att växa.

– Jag ska betala så fort jag får ett jobb, säger han.

De sa ”jävla zigo”

Hur ska Mikael hitta ett arbete? Han har inte ens gått ut grundskolan. De sa ”jävla zigo” till honom och han var rädd och slogs på rasterna och sedan slutade han att gå dit.

Han var inte så bra på att läsa och skriva men har lärt sig på egen hand.

Nu är han över 20 och muskulös och kanske inte rädd, men desto mer vilsen. Mikael har ingen aning om vad han ska göra i höst. Det finns ett byggprogram på gymnasiets IV-program. Han funderar på att söka dit.

Han har försökt tidigare. Han klarade inte att gå till skolan men han fick i alla fall ett studielån som nu blivit ett skuldberg.

Mikaels föräldrar kan inte hjälpa honom. De har sju barn och även om fadern har ett deltidsarbete finns naturligtvis inga pengar över.

Skulder, betalninganmärkningar, kronofogden. När jag under vintern och våren samtalar med romer upptäcker jag att många har detta gemensamt. Betalningsanmärkningarna är en del av utanförskapet och självbilden.

Första gången jag mötte Marian Wydow, romsk ”brobyggare” och anställd av Malmö kommun, bad jag om hjälp att få träffa några familjer. Wydow sa:

– Skötsamma eller misskötsamma?

De orden återkom. En man med arbete sa:

– Jag sköter mig till skillnad från andra romer.

Medvetna om sin särart

Inga andra skulle tala om sitt folk i sådana ordalag. Vi svenskar är misskötsamma. Vi britter sköter oss.

Romerna definierar sig i förhållande till omvärlden. De är intensivt medvetna om sin särart därför att de aldrig tillåtits att glömma den.

Skulderna uppstår när man inte varit i närheten av egen försörjning men ändå ska försöka hanka sig fram. Hyra. Telefonräkningar. Bilskatt. De uppstår därför att det finns en avgrund mellan många romer – kanske de flesta – och det etablerade samhället.

Mikael är född i Sverige men känner sig inte som svensk.

– Jag bor i Rosengård. Här finns bara utlänningar. Jag är rom.

En annan ung man, 27 år, född i Malmö:

– Om jag säger att jag är svensk kommer folk att skratta ut mig.

Han har tre söner i förskoleåldern.

– Det går inte att säga att de är svenskar. Tycker du att de är svenskar?

Han har aldrig haft ett arbete; han saknar betyg från grundskolan. Den vanliga visan. Han har drygt 300 000 i skulder, bland annat efter en brottsturné som gav några månaders fängelse.

Han lever på socialbidrag och bilaffärer.

När jag frågar om han betalar skatt på de fem, tiotusen han tjänar i månaden förstår han inte vad jag talar om.

”Pappa är högutbildad”

Utanförskapet beror till stor del på att han inte vet hur samhället fungerar. Han saknar nycklar att ta sig in genom dörren. Ändå är denne 25-åring bättre rustad än de flesta:

– Min pappa är högutbildad.

Fadern gick tre år i gymnasiet i Polen.

25-åringen säger också:

– Jag är fortfarande ung. Det är inte kört för mig. Jag vill bli en lika god medborgare som du.

Han har betalat en del av sin skuld och har ambitionen att amortera alltihop.

Den 25-åringen, med en far som kan läsa och som arbetade innan han blev förtidspensionär, är väl rustad jämfört med en annan ung man, Anders.

Han är född i Polen och kom tvåårig till Malmö med sina föräldrar. De är analfabeter. Anders gick i lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Han vandrade hela vägen genom det obligatoriska svenska utbildningssystemet och när han lämnade nian hade han godkänt i matematik och bild. Alla andra ämnen var markerade med stjärna.

Efter några år skrev Anders in sig på Irisskolan där vuxna romer kan läsa in grundskolebetyg. Han fick börja med – svenska för invandrare. Nu kan han läsa hjälpligt men inte så snabbt att han hänger med i textremsorna på tv.

Drömmer om att bli bilmeck

Anders hade gått nio år i svensk skola utan att förstå vad som sades på lektionerna. Man kan undra hur hans lärare undgick att märka det, eller snarare hur skolan kunder tillåta att en elev for så illa. De bristande språkkunskaperna förklarar i alla fall varför han hade godkänt i matte och bild men inte i några andra ämnen. Matematik kräver ingen ordförståelse.

Det är alltså inget fel på Anders förstånd.

Han är däremot ett övertydligt exempel på en socialt handikappad person. Han drömmer om att bli bilmekaniker men vet inte hur han ska nå dit.

Får läsa om grekiska gudar

Irisskolan drivs av ABF. Läraren – etnisk svensk, det finns inga romska pedagoger – har gett Anders en bok att läsa: ”Grekiska gudar och hjältar”. Den kommer knappast att föra Anders närmare hans dröm men han läser pliktskyldigt ty annars utgår inget socialbidrag.

Givetvis har han kronofogden efter sig. Obetalda telefonräkningar. Hur stor skulden är vet han inte. Några tusen.

Skulderna och kronofogden gör att svårt att få tag i killar som Mikael och Anders. Den sistnämnde ger mig sitt mobilnummer. När jag ringer några veckor senare fungerar det inte.

Jag söker Mikael men han har bytt.

Man blir desperat av att ständigt ha för lite pengar. En man gick in på socialkontoret i Rosengård med ett svärd och skrek och krävde hjälp.

En kille jag talar med tycks se samhället som en mjölkko. Han kom till Sverige för ett par tre år sedan och släktingar övertalade honom att ta på sig skulder i samband med bilaffärer. En kvarts miljon.

– De sa att den svenska kungen stryker skulden efter ett tag.

En kamp för korvören

Men för de flesta är det en skam att inte kunna reda sig. Tillvaron blir en kamp för korvören, förnedrande förhandlingar med sociala myndigheter, lite svarta affärer, ständig ångest för fordringsägare och kronofogden.

(Här vill jag påpeka att Lennart Bjerkner, chef för kronofogden i södra Sverige, har uppfattningen att romer inte är överrepresenterade i myndighetens register. Någon etnisk registrering förekommer inte. Men en kontroll av invandrartäta områden i Malmö har visat att invandrare snarare är underrepresenterade hos kronofogden.)

Gör inget särskilt

Jag får tag i Mikaels nya telefonnummer. Någon tar emot samtalet men säger inget.

– Är det Mikael?

Tystnad.

– Mikael?

Tystnad.

– Kadhammar på Aftonbladet här!

Först då törs han ge sig till känna:

– Hej, ja, det är Mikael.

Han är hemma. Han gör inget särskilt.

Fotnot: Mikael och Anders heter i verkligheten något annat.