Råttorna är här

Stormtrivs i värmen

Foto: Foto: KAI REHN
NYHETER

Vi njuter av högtrycket över Sverige.

Det gör råttorna också.

– Ju mer vi är vid parker och badstränder desto mer mat lämnar vi till råttorna, säger Sven Jeppson vid Anticimex.

I veckor har vi njutit av solen på stränder och i parker. Och mer än gärna packar vi med en picknick i det gröna.

När vi är mätta tar råttorna över och frossar i det vi inte orkar slänga.

– Hur mycket råttor som finns är beroende på om man har en dålig sophantering när man ligger i parkerna och solar. Är vi mer ute i parker och badstränder och lämnar efter skräp efter oss lämnar vi också mer mat till råttor och fåglar, säger Sven Jeppson, platschef på Anticimex i Stockholm och talesman i skadedjursfrågor.

Tillgången ökar

På sommaren när tillgången till mat ökar ser vi också mer av råttorna – och i våra storstäder kan man knappast gå särskilt länge utan att se en gnagare springa förbi.

– Det ska inte vara normalt att vi ser råttor varje dag, men det har blivit så helt enkelt eftersom vi lämnar mer spill efter oss. Även sophanteringen påverka då det på sommareen blir det att lukta mer när det blir varmare, säger Sven Jeppsson.

Enligt Anticimex är ett problem att det inte finns samordnade insatser ute i kommunerna. De olika skadedjursbekämparna runt om i landet jobbar också var för sig och ingen har ansvaret att ha övergripande tillsyn. Därför har man heller ingen god bild av hur mycket råttor det finns i Sverige.

Men privatpersoner kan ändå dra sitt strå till stacken i råttbekämpningens namn.

– Man kan se till att man håller rent omkring sig – framför allt vid sophanteringen. Se till att bostaden har fyllda vattenlås i sina golvbrunnar och att golvbrunnslocket sitter på ordentligt. Och lämna inte kvar matrester och skräp när ni varit ute, säger Sven Jeppsson.

Använd slagfällor

Har man ändå drabbats av råttor i sitt hem finns en klassisk metod som fortfarande är den bästa: slagfällorna.

– De här traditionella slagfällorna med en bygel kör vi också med. Först måste man ta reda på varför de kommer in och varifrån, sen ska man täta igen hålen. Sen betar man med gift. Det fungerar väldigt bra.

FAKTA

Råttfakta

En råtta tar sig in genom ett 20 millimeter litet hål, vilket motsvarar diametern på en enkrona.

En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett lodrätt avloppsrör.

Ett råttpar kan i teorin ge upphov till 800–1 000 nya individer under ett år.

En råtta lever 1-3 år.

En råtta kan hoppa en meter utan ansats.

En råtta kan bli 25 centimeter lång, svansen oräknad.

Källa: Anticimex