I dag berättar han sanningen om deras död

Aftonbladets Linda Hjertén rapporterar direkt från dubbelmordsrättegången i Helsingborg

NYHETER

HELSINGBORG. Joakim Ericsson säger att Sölve Svensson attackerade honom med en ficklampa och att de hamnade i ett regelrätt slagsmål.

Då rann sinnet över och efteråt låg både Irene och Sölve döda på stranden i Kattvik.

– Det var då jag bestämde mig för att....dela på dem, sa Ericsson när han i dag fick berätta med egna ord i rättssalen.

Joakim Ericsson, 24, har lämnat fyra olika versioner om sin egen inblandning i dubbelmordet under den över tre år långa utredningen.

Men i de sista förhören erkände han att han slagit ihjäl Sölve och Irene med en sten och sedan styckat deras kroppar. Joakim Ericsson själv hävdar att han dödat paret i nödvärn. Det är det som han i dag med egna ord kommer att berätta i rättssalen.

15.31 Rätten bryter utfrågningen för i dag, utan att åklagarna ens hunnit komma in på själva brottet. Förhandlingarna och förhöret med Ericsson fortsätter fredagen den 10 september.

15.21 Ericsson har ju under den över tre år långa utredningens gång gett polisen fyra olika versioner. Från att han inte dödat paret alls utan bara tagit lån i Sölves namn, till version nummer två att en uteliggare dödade Sölve och Irene, till att Irene snubblade och dog och han råkade sticka en kniv i Sölves ben för att sedan slutligen berätta den sista versionen som han gett nu i dag – att han råkade döda paret i nödvärn och sedan styckade dem och dumpade deras kroppar i Häljasjön.

Varje version har tagit polisen lång tid att utreda och det märks nu i rättssalen att alla, inklusive Joakim själv, har svårt att skilja på vilka detaljer som sagts i vilken version.

Alla i rättssalen trasslar hela tiden in sig i vad som sagts och när.

15.13 Åklagare Göran Olsson ställer tålmodigt fråga på fråga, envis och ibland ställer han samma fråga om igen på annat sätt, och 24-åringens tidigare så jämna humör blixtrar till allt som oftast.

Vad hade du för uppfattning om Sölves ekonomi? frågar åklagaren.

– Ingen aning, men jag har för mig att pappa sa att han hade det gott ställt. Men det är inget vi pratat om.

14.57 Joakim Ericsson talar om kriminaltekniska spår och vad man kan se genom kriminaltekniska undersökningar och med blotta ögat.

Åklagare Göran Olsson ifrågasätter hur Ericsson kan veta något om det, han har ju aldrig varit i klammeri med rättvisan innan han dödade Sölve och Irene.

– Jag har sett ju sett tv-programmet CSI och har man sett ett avsnitt vet man mycket. Och så har jag läst mycket kriminalromaner.

Han fortsätter flera gånger att säga att han redan efter det han gjort förstod att han skulle åka dit förr eller senare.

– Jag förstod att det var kört. Det var som en siren i huvudet.

Åklagarna ifrågasätter hur han kunde vara så säker på det. Ericsson menar att han förstod att bland annat hans telefonsamtal till Sölve på mordnatten skulle knyta honom till dådet.

Åklagare Göran Olsson menar dock att många vanliga människor inte vet om att polisen kan spåra telefoner på det sättet.

– Jag är inte världens smartaste men jag är inte efterbliven! utropar Ericsson.

14.23 Rätten tar nu en paus till kvart i tre.

14.15 Åklagarna fortsätter att pressa Joakim Ericsson om hans ekonomiska situation. De kör hårt på det ekonomiska motivet och för första gången höjer Ericsson rösten något och verkar irriterad.

Åklagaren: Men ärligt talat, var du inte i stort behov av pengar den 11 januari?

– Nej då hade jag fått en ersättning på 3 800 kronor.

Åklagaren: Men i förhör från -08 har du ju sagt att du var det.

– Men allvarligt talat! Det var ju i min andra version, då var jag ju tvungen att ljuga och säga så för att det skulle passa in i den versionen, det vet ni ju.

14.04 Ericsson hade flera skulder hos Kronofogden men säger att de inte påverkade honom mycket.

– Jag hade inte så höga utgifter så det funkade bra ändå.

Han säger att han inte såg sin ekonomiska situation som ett problem i januari 2007.

– Jag var inte nöjd med den men den var inte ett problem.

13.36 Joakim Ericsson har livnärt sig ganska bra på att stjäla båtar menar han. Han har stulit ett 40-tal genom åren och när Sölve och Irene dog vid Kattvik hade han flera stycken kvar att sälja har han och hans försvarare sagt, så de menar att han inte var i någon akut brist på pengar som åklagarna menar. Han kunde ha sålt båtarna.

– Det har väl gett mig en 35 000 kronor sammanlagt tror jag.

13.21 Åklagarna har ännu inte kommit in på själva mordnatten. Nu ber de Joakim Ericsson berätta om sina fiskeresor, antagligen är de av intresse eftersom åklagarna undrar hur han kunnat finansiera dessa dyra resor utomlands när han bara levt på a-kassa.

Själv har Ericsson sagt att han "extraknäckt" genom att stjäla fritidsbåtar och sälja vidare.

13.18 Lunchpausen är över. Trycket från allmänheten är ännu större nu efter lunch och alla som vill kommer inte in i salen. Folk trängs utanför och förhandlingarna kommer inte igång i tid.

11.45 nu tar rätten lunch till kvart över ett. Sedan fortsätter åklagarna sin utfrågning.

11.31 Åklagarna försöker även visa på att Ericsson ofta ljuger. Dels har han ljugit om anställningar han haft, om bilar han kört och dels menar de att han en gång ljög om var han fångat en stor fisk – en fångst som vann honom en fiskeresa. I själva verket hade han olovligt fångat fisken i en stadsdamm.

Själv menar han att han inte ljugit om några större grejer.

– Förutom min inblandning i det här fallet då. Jag sa ju först till min familj att jag inte var inblandad, säger han.

11.10 Åklagarna hoppar fram och tillbaka mellan ämnen, pepprar Ericsson med alla möjliga frågor. Som hur han livnärt sig genom åren, om han ljugit för sina föräldrar, hur mycket han fiskar och så vidare.

De frågar om han haft kvinnliga relationer.

– Ja, tillräckligt.

11.01 Åklagarna har ju velat visa att Ericssons ekonomiska situation gjorde honom desperat nog att mörda. Nu frågar de honom om varför han var arbetslös under tiden för Sölve och Irenes död, den 11 januari 2007.

– Jag sa upp mig från ICA under -06 för jag hade fått ett svartjobb som fiskeguide i Spanien, men det företaget gick i konkurs så det blev inget. Så jag sökte jobb hela hösten.

10.53 Joakim Ericsson säger att han haft bra med vänner och i stort sett aldrig varit i slagsmål. Han har inte lätt för att reta upp sig heller menar han.

– Jag umgicks med skolkamrater och var inte mycket för mig själv, säger han.

Han svarar kortfattat och något defensivt på åklagare Göran Olssons frågor.

Han berättar att han gick elprogrammet på gymnasiet. Direkt efteråt började han jobba på en ICA-butik.

10.51 Åklagaren frågar om Ericssons uppväxt.

– Den var hur bra som helst. Inga konstigheter. Det var inget speciellt som hände. Jag bröt båda armarna i tolvårsåldern bara.

Han säger att han aldrig testat droger.

– Alkohol har jag druckit någon gång men aldrig haft problem med.

10.50 Nu är pausen över och det är dags för åklagarna att ställa frågor till Joakim Ericsson.

10.20 24-åringen har nu talat i snart en och en halv timme i sträck, utan att ta en enda klunk vatten eller att ändra kroppsställning. Han tittar stint på domaren och nämndemännen och talar i samma tonläge hela tiden. Hans händer pillar ständigt med en penna.

På åhörarläktaren är det helt tyst.

Rätten tar nu en kort paus. Efteråt är det dags för åklagaren att ställa frågor till Ericsson.

10.14 Joakim Ericsson berättar nu ingående om de bedrägerier han redan dömts för. Han har bland annat tagit lån i Sölve Svenssons namn på dryga 450 000 kronor och beställt ett Visa Guld-kort som Sölve.

Han lejde även en äldre man som skulle låtsas vara Sölve när pengarna skulle hämtas ut.

Han säger att tankarna dök upp efter att Sölve och Irene dött. Åklagarna menar att han snarare dödade dem av ekonomiska skäl.

10.03 Ericsson säger att han funderade på att anmäla sig till polisen.

– Men det var jag för feg för.

Samtidigt kände han att han ville utnyttja sin frihet, att han annars skulle ångra sig när han åkte dit.

Det var då han försökte ta ut pengar på Sölves kort samt ställde över Sölves bil på sig själv.

Han åkte även upp till huset i Hovs Hallar och letade efter pengar.

– Jag tänkte att det kanske skulle ligga en hög med pengar där. Då hade jag flytt direkt.

09.59 Nu radar han upp flera skäl till hur han knyts till Sölve och Irenes död. Hyreskontraktet på släpet, båten han stal, ett par gummistövlar han sparkade av sig i sjön. Det är som att han vill visa att han inte är förvånad att han sitter här i dag.

– Alla bevis fanns ju. Och det var ju sådant jag insåg när jag körde hem från sjön den där natten. Men till slut somnade jag där på natten.

På morgonen efter att han dumpat kropparna, den 13 januari, åkte han tillbaka till Häljasjön.

– Jag visste att det inte skulle finnas något att se. Jag hade ju sett hur de sjönk. Men jag ville på något sätt få bekräftat att inget flutit i land.

– Hela tiden malde tankarna att det var kört, att mina dagar i frihet var räknade.

09.55 Joakim Ericsson säger att det finns flera skäl till att han erkänt.

– Telefonsamtalen kopplade ju ihop oss, mig och Sölve. Vi pratade ju den 11 januari. Och sen var det ju själva platsen. 400 meter från Häljasjön ligger Bysjön där jag brukar fiska och det vet ju alla.

– Bara det att de hittades i det här området skulle ju klart och tydligt peka på mig. Bara de här sakerna fick mig ju att inse att det var kört.

09.50 På natten den 12 januari åkte Ericsson med kropparna till sjön. Han lade säckarna med kropparna i båten han stulit, något han visat i en rekonstruktionsfilm som polisen gjort.

– Sen rodde jag ut till mitten av sjön. Men det blev för mycket vikt på en sida av båten och helt plötsligt hade båten sjunkit.

Joakim Ericsson simmade in till land och körde därifrån. Men han hade hunnit dumpa alla kroppsdelar i sjön och det skulle dröja till maj år 2008 innan de första kroppsdelarna skulle hittas.

09.45 När han kom hem tog han en dusch och lade sig på sängen och funderade.

– Då kom tankarna på Häljasjön (sjön där han senare dumpade liken reds. anm). Någon gång efter måste jag somnat.

– På fredagsmorgonen gick jag bort till Volvon, Sölves bil, och kollade att allt var okej.

Joakim Ericsson åkte tillbaka till stranden i Kattvik för att kolla så att inga saker som tillhörde Sölve och Irene låg kvar.

– Det gjorde det. Ett par byxor. En plånbok. Jag kastade dem i havet.

Nästa sak han gjorde var att hyra ett släp. Han stal sedan en båt och lastade den på släpet. Planen var att använda den när han skulle dumpa kroppsdelarna i Häljasjön.

09.42 Nu när han ska berätta om styckningen blir han mer ansträngd i sitt tal. Han hoppar över stora stycken i sin berättelse.

– Jag delar på dem då.... Sedan lägger jag kroppsdelarna i bagageutrymmet. Av någon anledning går jag ner till stranden igen där slagsmålet ägt rum och hittar Sölves ficklampa. Sedan kör jag därifrån.

Ericsson säger att han sedan bara ville hem. Så han körde i väg med kroppsdelarna i bagageutrymmet, hela vägen till Landskrona och sin lägenhet.

– Jag mådde jävligt dåligt och ville till Landskrona. Jag parkerade i närheten av där jag bodde.

09.38 Joakim Ericsson åkte till Sölve och Irenes hem i Hovs Hallar och började leta efter verktyg han kunde använda för att stycka dem.

Men när han kom dit var dörrarna låsta. Han blev tvungen att åka tillbaka till Kattvik och leta igenom Sölves fickor efter nycklarna och sedan åka tillbaka igen.

– Jag minns inte det här så bra men jag minns att jag hittade en påse säckar i vardagsrummet.

Han hittade även en nyckel till ett förråd fullt med verktyg. Han plockade med sig sågar från förrådet.

09.36 – Då kom tankarna att för att få in dem i bilen måste jag... dela dem.

– När tanken dök upp bestämde jag mig för det. Jag tänkte inte på andra alternativ.

09.32 Sölves syster sitter i rättssalen och lyssnar på Joakim Ericssons berättelse. Hon är i tårar.

Han fortsätter sin historia:

– Jag insåg att jag måste flytta på dem, på kropparna. Trots att jag var fullständigt panikslagen och mådde dåligt över det som hänt förstod jag att jag måste flytta på dem.

Joakim Ericsson, 24, säger att han försökte lyfta upp kropparna till Sölves bil och lägga dem i bagaget.

– Men det var fullkomligt omöjligt. Det var flera gånger som jag av fullkomlig utmattning tappade dem. Jag blev mer och mer desperat.

09.29 Ericsson säger att när han reste sig upp kände han att något kom bakifrån.

– Jag tror att under slagsmålet med Sölve hade sinnet runnit över fullständigt så när jag reste mig upp var jag så full av adrenalin och ilska och det riktades mot den personen. Jag upplevde att jag blev attackerad och det ledde till att jag reagerade som jag gjorde.

Han säger att han inte minns att han slog mer än ett slag mot Irene.

– Men det kan inte uteslutas.

– Jag gick tillbaka till fortet för att lugna mig och samla mig. Jag inser vad som hänt. Jag gick tillbaka för att se. Jag minns att det första jag gjorde var att ta upp min pannlampa och lysa på dem. Jag måste ju ha sett de skador jag orsakat dem. Jag såg att de inte andades. Jag kollade pulsen på dem båda.

09.27 – Han slog mig med ficklampan och jag med knytnävarna. Det blev ett riktigt slagsmål. När han föll så drog han tag i mig så jag också föll. Slagsmålet fortsatte. Ett par slag till innan jag fick tag i en sten. Minnesbilden är att jag fick tag i stenen.

– Jag kan inte säga om det var så att jag siktade men efter det första slaget så kan det ha varit ytterligare något. Det fanns aldrig någon som helst önskan att det skulle gå så illa som det gjorde. Jag hade ingen önskan att ta livet av vare sig Sölve eller Irene.

09.23 Sölve och Irene erbjöd sig att komma och hjälpa Joakim Ericsson att leta efter bilnycklarna, säger han.

– Jag berättade var jag hade gått och vi bestämde att vi skulle ta en titt. Vi gick ner på stranden. Jag hade min pannlampa och han hade en ficklampa. Vi gick bakom ett fort som ligger där. Han gick närmast havet och jag gick på hans högra sida.

20 meter från fortet halkade Sölve till säger Ericsson.

– Jag skrattade till, det var inte meningen. Jag skulle hjälpa honom upp sen tänkte jag, som en gest för att släta över att jag skrattat. Men han var irriterad som fan och jag blev själv irriterad, så jävla farligt var det väl inte.

Ericsson säger att Sölve knuffade till honom.

– Jag knuffade tillbaka och sa jävla idiot eller något. Han slog till mig med ficklampan. Jag blev chockad. Jag har ju aldrig varit i slagsmål innan.

09.19 Ericsson säger att på vägen till middagen hos Sölve och Irene i Hovs Hallar den 11 januari stannade han på stranden i Kattvik.

– Jag tog en promenad. Men när jag kom tillbaka till bilen hittade jag inte min bilnyckel. Jag trodde att jag tappat den någonstans. Jag började leta runt själva bilen och på parkeringen. Det började snabbt att bli rejält mörkt men jag hade min pannlampa men jag fattade att det ändå skulle bli svårt att hitta nyckeln.

– Jag ringde till Sölve. Varför jag gjorde det vet jag inte för vi hade ju inte till hundra procent bestämt att jag skulle komma. Men jag ville ändå meddela så han visste att jag inte kom på grund av bristande intresse.

09.16 Det slutade med att Sölve bjöd Joakim Ericsson på mat och de pratade lite.

Han bjöd tillbaka Ericsson även dagen efter då även Irene skulle vara där.

Så den 11 januari bestämde sig Ericsson för att åka tillbaka till Hovs Hallar och Sölve och Irene. Sölve Svensson kände alltså Ericsson sedan innan eftersom Sölve på 90-talet haft en relation med Ericssons mormor.

– Jag tänkte att jag skulle få igång en bättre relation med dem och kanske låna båten, säger Ericsson.

09.08 Joakim Ericsson säger att han började fundera på att låna Sölves båt för att fiska kolja.

– Jag tänkte ta kontakt med honom för att se vad det kunde leda till.

24-åringen talar ljust och tydligt men verkar nervös. Han tittar rakt på de domaren och nämndemännen när han talar.

Joakim berättar om dagen den 10 januari då han åkte hem till Sölve med lite fisk i ett försök att etablera kontakt.

– Jag har för mig att det var runt lunchtid som jag körde upp.

09.05 Joakim Ericsson talar med ljus och tydlig röst.

– Sommaren 06 besökte jag Sölve. Vi pratade en del om fiske för han visste att jag också var fiskeintresserad. Vi var inte intresserade av samma typ av fiske men vi bestämde att vi skulle höras.

– Senhösten 06 började jag tänka på Sölve och båten igen av flera skäl.

09.02 Ericsson är i dag klädd i en vit- och grönrutig kortärmad skjorta. Han håller handen för munnen och har fortfarande inte tittat ut mot den i dag helt fullsatta åhörarläktaren.

Rättegången kommer i dag inledas med att han berättar själv. Hans försvarare har sagt att han inte kommer att lämna en ny version utan att det han kommer att säga stämmer överens med den fjärde och sista version han lämnade i förhör.

09.01 Nu börjar dagens förhandlingar. För första gången är anhöriga till Joakim Ericsson på plats.

08.47

I dag är fler personer på plats än någon av de tidigare dagarna. Intresset är stort när Joakim Ericsson själv ska berätta om den 11 januari då Sölve Svensson och Irene Saldert dog.

Läs mer: