Nyheter

Kris i svensk kärnkraft

Och det är elkunderna som får betala

Sverige var för några årtionden en av världens ledande kärnkraftsnationer.

Nu är vi en av de sämsta, enligt nyhetsdokumentären ”Kärnkraftsfiaskot” som sänds i kväll i SVT2 21.30.

Och det är kunderna som får betala i form av högre priser och osäkerhet.

Året var 1993. Den svenska kärnkraftsanläggningen Forsmark utses till till årets kraftverk i världen, ”Power plant of the year”. Året därpå: Ett rekordår för Forsmark som producerar 24,3 miljarder kilowattimmar.

Men enligt SVT-dokumentären Kärnkraftsfiaskot går det därefter utför med svensk kärnkraft. De senaste två åren har läget blivit akut.

Sämst i Europa

Enligt den senaste statistiken från FN-organet IAEA fungerade de svenska kärnkraftverken sämst i Europa 2009. Inga andra kärnkraftverk i världen hade så många oplanerade stopp som de svenska det året.

De svenska kärnkraftverken levererade endast 63 procent av sin fulla kapacitet, jämfört med vårt grannland Finland där motsvarande siffra var 95 procent, vilket var bäst i Europa.

Höga priser

Enligt Magnus Askaner, elrådgivare på Elprisguiden, finns det ett samband mellan driftstoppen på kärnkraftverken och de höga elpriserna i Sverige.

Han berättar att prognoserna kring när en reaktor åter kan vara i drift efter ett driftstopp ofta är luddiga, samt att arbetet med att reparera anläggningarna ofta drar ut på tiden.

– Det leder till en väldig osäkerhet på elmarknaden. Senast nu i december har man kunnat se hur marknaden misstror den svenska kärnkraftens förmåga att komma igen. Då handlas priserna upp på grund av det och det är kunden som får betala, säger han till Aftonbladet.

Gamla anläggningar

Magnus Askaner pekar på att anläggningarna i Sverige är gamla och dåligt underhållna.

– Det finns jämförelser med finsk kärnkraft och där har man ett helt annat fokus. Där ska varje anläggning efter ett stopp eller ombyggnad vara i skick som nytt. I Sverige har man haft en slappare inställning och sagt att det ska vara i driftsskick. Därmed är risken för att något ska gå sönder mycket större.

Han tar reaktor 3 i Oskarshamn som ett exempel.

– Man struntade i att byta ett av lagren i turbinen och sedan fungerade det inte som det skulle. Det försenade starten med flera veckor och man får köra med reducerad kapacitet ända fram till i mars. Man kanske borde ha bytt alla lagren på en gång istället.

Gammal kunskap

En annan orsak till att underhållet av de gamla kärnkraftverken inte fungerar som de ska, är enligt Magnus Askaner brist på kompetens hos dagens reparatörer.

– De som byggde kärnkraftverken är på väg att gå i pension. Man måste gå tillbaka till gamla dokument och man förstår inte alltid hur man tänkte då. Risken blir då att man reparerar på fel sätt. Man har misslyckats med att föra traditionen vidare på ett bra sätt och dagens reparatörer famlar då lite i blindo.

Svårt att bygga om

I dokumentären "Kärnkraftsfiaskot" berättar en person som jobbar för en av underleverantörerna anonymt om problemen med att bygga om. Av rädsla att förlora jobbet vill mannen vara anonym. Mannen bekräftar Askaners bild av hur situationen för dagens reparatörer ser ut.

– Det är svårt att förstå de gamla dokumenten om de ens existerar och när de gör det är de ofta i så dåligt skick att de inte kan läsas. För på 70-talet när kärnkraftsverken byggdes, var det ingen som förutsåg att de skulle uppgraderas. De byggdes för att fungera i 30 till 35 år och sedan skrotas och ersättas av nya, säger han till SVT.

Att man just i Sverige arbetar med att bygga om snarare än bygga nytt, är enligt mannen ingen tillfällighet. Han uppger att bristen på politiska och opinionsmässiga begränsningar, gör att kärnkraftsindustrin testar hur långt man kan komma och "ser hur det går".

– Jag har förstått att kärnkraftsbolagen ser Sverige som ett land där man kan testa saker, att det finns möjligheter att göra saker här som man inte kan göra någon annanstans.

Tävling: Vinn din elräkning!

Har du fått en elchockräkning? Skicka in en bild på dig och din senaste elräkning – du har chansen att få den betald av oss. Svara rätt på frågan i artikeln och berätta varför du ska få hjälp med elräkningen.