Han ser en ny början

Doug Tates hem förstördes av flodvågen – nu försöker han återställa sitt liv igen

Hoppfull  Doug Tates liv slogs i spillror när flodvågen svepte fram. ”Jag lever. Jag ser inte detta som slutet”, säger han.
Hoppfull  Doug Tates liv slogs i spillror när flodvågen svepte fram. ”Jag lever. Jag ser inte detta som slutet”, säger han.Foto: Jerker Ivarsson
NYHETER
Doug Tate sköljer av sina ägodelar framför sin husvagn. Han måste göra det innan leran torkar och blir för hård.
Doug Tate sköljer av sina ägodelar framför sin husvagn. Han måste göra det innan leran torkar och blir för hård.

GOODNA.

Strax bredvid motorvägen som går mellan Brisbane och Toowoomba ligger ­Gailes husvagnsby, som var ett ganska ruffigt ställe redan innan flodvågen svepte in.

Nu ser den ut som om gud lyft husvagnarna, skakat och släppt ner dem igen. Ännu märkligare är det faktum att här rådde svår torka fram till i höstas. I tio år varade torkan. Dammstormar plågade trakten. Myndigheterna utfärdade restriktioner för hur medborgarna fick vattna trädgårdar och tvätta bilar.

Doug Tate, 58, sitter framför sin husvagn och sköljer av pinaler. Han har en bunke med vatten ­mellan benen och torkar ren en liten grön porslinselefant, tvättar ur en kylväska, försöker rädda en lampa.

–?Man måste göra det innan ­leran torkar, säger han. Sedan blir den för hård.

Där han sitter och försöker återställa sitt hem, pryl för pryl, kan han representera människans kamp mot naturen.

–?Jag lever. Jag ser inte detta som slutet utan som en ny början, ­säger han.

Om Doug tittar snett åt höger kan han på andra sidan Woogarookröken se ett litet hus som landat i trädkronorna. Ytterligare en bit till höger balanserar en husvagn på flodbrinken: ska den glida ner eller inte? En bit till vänster har en husvagn landat på en annan. Den som stod rakt fram är borta och återfinns en bit högre upp i byn. Andra är omkullvräkta, upp­kastade och krossade eller bara genomsköljda.

På Dougs tak ligger en trädstam.

Allt detta ser han. Men vad är det han ser?

Doug säger att regnet kom i november. Till en början verkade det som om vädret blev ­normalt efter den decennielånga torkan. Men den tunga nederbörden fortsatte och fortsatte. Före flodvågen öste det ner 35 dagar i sträck och vem har hört talas om något ­sådant tidigare?

–?Vädret har blivit mer ... intensivt. Hettan har mer bett i sig. ­Solen bränner skinnet även när det är molnigt.

Jag nämner att jag var i Australien för tre år sedan. Jag rapporterade då om torkan längre söderut, i New South Wales. Det var den värsta på tusen år. Forskare sa att den berodde på klimatförändringen. Medeltemperaturen har stigit snabbare i Australien än i övriga världen.

Beror även de ihållande sky­fallen och flodvågen på det varmare klimatet? Det går inte att påstå något utifrån en enskild händelse, men rent allmänt säger forsk­ningen att den globala uppvärmningen innebär värre torka liksom mer och intensivare regn.

Doug ser på mig:

–?Jag tror inte på klimatförändringen. Jag vill inte tro på den.

I Europa är det inte längre kontro­versiellt att nämna människans påverkan på den globala uppvärmningen. Den är ett vetenskapligt faktum. Men av dem jag ­talar med här tror ingen på FN:s vetenskapliga råd och dess slutsatser om klimatet. Några sträcker­ sig så långt att de medger att ­klimatet tycks förändras, men vad det beror på kan ingen säga.

För tre år sedan fann jag ingen som ens ville gå så långt.

Lite längre upp i husvagnsbyn står Daniel, pastor i Frälsnings­armén. Han hjälper en karl med att plocka ut hans nersölade ägodelar och lägga dem i en hög på den bruna, blöta marken. Sedan ska de tvätta.

Pastorn försöker ingjuta mod i byns invånare: Deras hem är ­förstörda. Ingen var väl försäkrad. Men de kan börja om igen. De måste se framåt och inte fastna i grämelse.

Jag står länge och talar med Daniel. Han är en mjuk, resonerande karl som sett det mesta av mänskligt beteende. Först när jag nämner den globala uppvärmningen blir han kategorisk, kompromisslös.

–?Det pågår ingen klimatförändring. Jorden lever. Varför ska den uppföra sig på ett visst sätt bara för att några vetenskapsmän ­anser att den bör det? Majoriteten

av vetenskapsmännen är antikristna.

En man står bredvid och lyssnar.

–?Jag håller med. Vi haft översvämningar tidigare även om ­denna var ovanligt svår.

På morgonen har det fallit ett stilla regn. Nu bryter solen igenom molnen och det blir intensivt hett. Ur fogen på en husvagn strilar vatten. På en torklina hänger 14 sockar bruna av leran. Några karlar går med skrapor och föser bort det värsta från vägen som löper runt byn.

Här fanns 98 husvagnar och kanske 150 invånare.

Pastorn säger att de flesta av dem befann sig på botten redan före katastrofen. Karlar som inte har råd med riktigt hus efter en skilsmässa. Alkoholister. Folk som just sluppit ut ur fängelset och folk på väg dit. En och annan ung man som bosätter sig här som start på vuxenlivet. Arbetslösa.

De längst ner får alltid betala dyrast vid katastrofer. De ­kommer att få betala mest i framtiden också, oavsett om de tror att olyckan beror på naturens nyck, guds hand eller människans rovdrift.