2010 blev varmaste året

Men Sverige tjänar på klimatförändringarna

Foto: Colourbox
NYHETER

2010 blev det varmaste året i historien.

Bingo. För Sverige.

Åtminstone enligt en statlig utredning av klimateffekterna.

Sverige må ha haft en rekordvinter förra året. Men globalt blev 2010 det varmaste året sedan 1880, enligt NAOO, USA:s motsvarighet till SMHI.

Det var det 34:e året i rad som temperaturen låg över normalvärdet.

Effekterna av klimatförändringarna har redan börjat märkas i form av ett allt extremare väder: kraftigare värmeböljor, våldsammare stormar och häftigare regn.

Även Sverige påverkas. Men till skillnad från de flesta andra länder väntas vi tjäna på det varmare klimatet. Åtminstone om man ska tro en utredning som studerat klimateffekterna.

– Jag skulle inte gå så långt som att säga att vi tjänar på klimatförändringarna. Det är en väldigt ofullständig sammanställning och väldigt osäkra siffror. Det är egentligen bara ett sätt att få en uppfattning om kostnaderna, säger utredaren Sofia Alroth, miljöekonomen på Naturvårdsverket.

Större skördar

Utredarna har sammanställt väntade kostnader och intäkter för perioden 2011 till 2100.

Exempelvis väntas elproduktionen i vattenkraftverken öka med 10-30 procent. Samtidigt väntas behovet av uppvärmning minska med närmare en tredjedel.

Skogsbranschen och jordbruket kommer att gynnas kraftigt, med avsevärt längre odlingsperioder och ökad tillväxt. I södra Sverige väntas jordbruket kunna öka sina skördar med 20 procent, i Norrland med hela 50 procent.

Plus 95 miljarder

Så även om de negativa effekterna blir betydande – bland annat i form av översvämningar, skadedjursangrepp och sjukdomar – så slutar ändå sammanställningen på plus 95 miljarder kronor.

– Det där är en väldigt grov beräkning och man ska nog inte dra alltför stora växlar på den, säger Lars Westermark, chef för klimatenheten på Naturvårdsverket.

FAKTA

Så påverkas Sverige ekonomiskt

SKADOR PÅ

• väg och järnväg -12

• elnät -1

• fjärrvärme -1

• dricksvatten -62

• byggnader -50

MINSKAD KOSTNAD FÖR

• flyg och sjöfart +4

ÖVERSVÄMNINGAR

• kusten -24

• de stora sjöarna -52

• mindre vattendrag -11

• efter lokala skyfall -1

• Kusterosion -22

• Ras och skred -7

• Mer vattenkraft +193

• Minskad uppvärmning +606

• Kylning -135

SKOGSBRUK

• ökad tillväxt +307

• storm, brand -49

• försvårad avverkning -48

JORDBRUK

• Ökad avkastning +36

• optimerad val av grödor +37

• kostnad för ökad bevattning -16

• kostnad för kemisk bekämpning -20

ÖVRIGT

• Fiske -3

• Rennäring -1

• Värmerelaterade dödsfall -502

Smittspridning -69

Totala intäkter: + 1183

Totala kostnader: -1088

SUMMA: +95 MILJARDER KRONOR

Källa: Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, SOU 2007:60