Ulf Spendrups öppna brev om sonens död

NYHETER

Till alla kära medarbetare!

Med de här raderna vill jag tacka er för det varma deltagande ni visat mig i samband med Jons bortgång. Även om jag inte träffat er alla personligen, så har jag ändå känt er närhet och medkänsla. Den har värmt och lindrat under vår svåra tid i New York och nu här hemma i Stockholm. Tack snälla ni för alla små och stora tecken på er deltagande. För att ni har ”varit med mig”.

Som många av er vet flyttade Jon till New York för tre år sedan. Där startade han en reklambyrå som trots den hårda konkurrensen etablerade sig och gick bra ända fram till att den ekonomiska krisen slog till. Jon arbetade intensivt och gav allt för att försöka rädda företaget, men lyckades inte. Han tog det hårt och hans hälsa försämrades. Under hösten vårdades han efter upprepade infektioner på sjukhus.

Förra söndagen dog Jon efter att ha tagit kokain. Hans hjärta orkade inte med alla belastningar. Alla som stod Jon närmast var hos honom under hans sista timmar. Vi hade en fin och kärleksfull begravning i Svenska Kyrkan i New York tisdagen därefter.

Jon var älskad av många, som son, make, pappa, bror och kusin. Han var avgudad av sina tvillingpojkar Mark och Lukas som bara någon dag efter hans död konstaterade att ”pappa hann inte bygga färdigt kojan i trädet”. Hans aktiva, kreativa och sociala personlighet gjorde honom oerhört omtyckt i vida kretsar, även utanför familjen.

Det värsta som kan hända har nu hänt. Troligen har jag ännu inte tagit till mig att Jon är borta. När livet är som svårast, måste man ge sig tid för bearbetning. Men arbete, kolleger och rutiner hjälper också, tror jag. Därför kommer vi ses på företaget. Möjligen kommer jag inte vara riktigt mig själv, men jag vet att ni har förståelse för det. Det är precis det som är så fantastiskt med vårt Spendrups.

Tack för att ni är som ni är!

– Ulf