Familjen chattade från katastrofens Ungern

Familjen Hénn fick fly från giftslammet

NYHETER

Familjen Hénn fick fly när giftslammet vällde in i deras hem.

Nu har de svarat på läsarnas frågor om smärtan, framtidstron och hjälpen de får – i Världen direkt.

– Vi kände inte till faran, skrev de om katastrofen.

När slammet drog över byn Kolontár fick familjen Hénn fly hals över huvud. Kvar på gården fick de lämna alla sina tuppar, höns och kycklngar. Även tre katter och en hund fick sätta livet till.

Med hemmet förstört har de tillfälligtvis fått bo i en lägenhet i Ajka, och därifrån chattade de med Aftonbladets läsare i Världen direkt.

Här är några av frågorna från chatten:

Kommer ni få någon ersättning av staten för eran förlust?, undrade ali.

– Företaget där mamma Detti jobbar på gav 300 000 forint i snabbhjälp (ungefär 10 000 kronor) för att betala lägenheten där vi är nu, och för att hjälpa med det kritiska som behövs nu. Premiärministern har också lovat att vi får ett likadant hus där vi vill bo. Vi behöver inte åka tillbaka till den gamla byn om vi inte vill leva där. Vi hoppas på att det är sant och att det verkligen blir så. Försäkringen vi hade på huset har det inte betalats ut något på än.

På vilket sätt bränner gyttjan?, frågade Anna.

– Det är en fruktansvärd smärta. Det gör väldigt ont och det bränner. Det kommer varig vätska och allt fastnar i det öppna såret som blir. Det tar flera dagar innan den riktiga effekten kommer ut och det kan göra som mest ont efter fem dagar. Jag skulle inte stå ut utan smärtstillande medel. Det är väldigt svårt att resa sig. Vi hittade en stödkäpp på vinden som jag tagit med mig så det blir lite enklare att resa på sig, svarade mamma Detti 44.

Kände ni någon som dog?, frågade simon.

– Ja, jag har en kollega på mitt jobb som är ungefär 45 år gammal. Han hade fem barn och bodde på samma gata som vi. Av dem dog ett barn som var 1,5 gammal och ett annat barn som är 3 år gammal har allvarliga skador i ögonen och vårdas på sjukhus i Budapest.

Har ni fått med er foton, och andra värdesaker?, undrade Birgitta?

– Foton och sådana saker kunde vi rädda när de gick tillbaka senare. Så visssa personliga minnen gick att rädda. Annars har vi inte så mycket värdesaker. De saker som låg högre upp i skåpen stannade kvar.