Därför sticker Danmark

Dödsoffren på det utsatta området blev för många till slut

NYHETER

23 unga danskar dog – kanske förgäves.

Nu drar sig landet ur den blodiga floddalen i södra Afghanistan.

Och lämnar fritt spelrum åt talibanerna.

Danskarna som stupat i Afghanistan. Klicka på bilden så blir den större.
Danskarna som stupat i Afghanistan. Klicka på bilden så blir den större.Foto: Danska försvarsmakten/privat

Hur många soldater är ett västland berett att förlora innan det ger upp?

För Danmark verkar svaret vara 23.

Så många unga danskar har dödats de tre senaste åren i dalgången norr om staden Gereshk i Afghanistan. I förrgår stod det klart att landet drar sig tillbaka från området.

”Samlar enheterna”

Den danska militären talar om en ”nödvändig omgruppering” av de totalt 750 soldaterna.

– Tidigare var de danska styrkorna utspridda på många olika baser med många olika uppgifter. Nu vill vi samla enheterna, säger överste Jörgen Höll till danska Politiken.

Peter Viggo Jakobsen, militärexpert och lektor vid Köpenhamns universitet, ser beslutet som oundvikligt:

– Det är ett område som kostat blod, svett, tårar och soldaters liv. Men det är ingen mening att spilla soldater på något som ändå inte kan lyckas.

Men priset för beslutet kan bli högt.

– Västländerna och talibanerna har samma mål: att vinna lokalbefolkningens förtroende. Det här sänder signalen att de inte kan lita på att Nato blir kvar, säger Robert Egnell, forskare på Försvarshögskolan.

När danska och brittiska styrkor inledde offensiven i dalgången för tre år sedan var målen höga. Skolor skulle byggas, sjukvården förbättras och projekt för kvinnor startas.

Nästan inget blev verklighet.

Besök ställdes in

I stället har säkerheten förvärrats. I somras fick den danske statsministern Lars Løkke Rasmussens besök på baserna ställas in, risken för talibanattacker var allt för stor.

Dalgången blev känd i den danska dokumentärfilmen ”Armadillo”, namnet på en av baserna. Filmen, som setts av över hundra tusen danskar, chockade landet. Ett par veckor efter premiären tidigare i år svängde plötsligt opinionen som länge varit positiv.

Något Robert Egnell tror kan ha spelat in i helgens beslut.

– Det värsta är inte förluster i sig. Utan förluster som kan kopplas till känslan av hopplöshet.

Fram till nu har de danska och svenska insatserna i Afghanistan haft lite gemensamt. Danskarna har hållit till i söder, i den talibanfyllda Helmand-provinsen, och har varit inblandade i hårda strider så gott som dagligen. Svenskarna har hållit till i den lugna norra delen, där talibanerna är relativt få.

Ska vara hemma 2015

Sammanlagt har 31 danskar dött i strid, jämfört med 5 svenskar (exklusive en svensk som stupade i tjänst för norska armén).

– Nu har läget i söder förbättrats något. Samtidigt som vi ser en klar försämringstrend i norr. Skillnaden har minskat men är fortfarande stor, säger Robert Egnell.

Statsminister Rasmussen har sagt att landet ska vara ute ur Afghanistan år 2015. Fredrik Reinfeldt har ännu inte velat tala om något slutdatum.

Var Sveriges smärtgräns går är det ännu ingen som vet.