– Tror inte han slutar

Leif GW Persson om polisens chanser att stoppa lasermannen

Kan komma undan Leif GW Persson tror att lasermannen kan gå fri – om han inte skjuter någon mer. ”Det finns en hygglig sannolikhet för det”, säger han.
Kan komma undan Leif GW Persson tror att lasermannen kan gå fri – om han inte skjuter någon mer. ”Det finns en hygglig sannolikhet för det”, säger han.Foto: Foto: HENRIC LINDSTEN
NYHETER

MALMÖ. Fler offer kan krävas för att stoppa nya Lasermannen.

Enligt Leif GW Persson måste han skjuta igen – annars går han fri.

– Nu har han ett val i den meningen att han kan avstå från att åka dit, säger professorn.

Spaningar Över 100 poliser jagar lasermannen i Malmö.
Spaningar Över 100 poliser jagar lasermannen i Malmö.Foto: Foto: Andreas Bardell

En har dödats och minst åtta skadats. Och trots att 19 skjutningar kopplats till den skytt som terroriserar Malmöborna och att över 100 poliser arbetar aktivt med utredningen är polisen långt från ett gripande.

Svagt signalement, få ledtrådar och en gärningsman som till synes slumpartat väljer ut sina måltavlor skapar en mardrömslik utredningssituation.

Stark tidspress

– Normalt löser vi ett grovt våldsbrott på att det nästan alltid finns ett samband mellan offer och gärningsman. Då försöker vi leta fram det sambandet och på så sätt hitta gärningsmannen. Men när det är någon som slumpmässigt väljer sina offer så blir det förstås jävligt mycket svårare, säger kriminolog Leif GW Persson.

Dessutom är Malmöpolisen satt under stark tidspress.

– De är på väg mot lokal panik. Folk vågar inte gå ut för att de riskerar att bli skjutna, säger Leif GW.

Efter attentatet mot skräddaren Naser Yazdanpanah i lördags natt har inga nya skottlossningar, direkt förknippade med ärendet, rapporterats in.

Och skulle skjutningarna upphöra helt talar det mesta för att mannen aldrig kommet att gripas, anser Leif GW Persson.

– Det finns en hygglig sannolikhet för att han slutar. Då blir det knepigt. Gör han det så står man där. Och sedan kommer man att trappa ner spaningarna. Nu har han ett val i den meningen att han kan avstå från att åka dit.

Så om han inte skjuter mer så kommer han alltså att klara sig?

Per Lidehäll.
Per Lidehäll.

– Ja, slutar han nu så tror jag inte att man får honom. Men jag har svårt att se att han slutar. Det måste börja klia i honom när han ser vad han har åstadkommit.

För att få hjälp i den svåra utredningen har Malmöpolisen tagit hjälp av Rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp (GMP-gruppen). I går fick spaningsledningen ta del av den rapport som har arbetats fram under flera månader.

Den misstänkte skytten beskrivs som en man mellan 20–40 år.

Inga spår

– Han känner väl till Malmö och han lämnar inte många spår efter sig. Han utmanar inte ödet, efter skjutningarna smyger han sig undan. Eventuellt på cykel. Han vill inte leka katt och råtta med polisen, säger kommissarie Per Lidehäll.

Men teorin, som tidigare har förts fram, att det skulle röra sig om en gärningsman som helt inriktar sig på människor med invandrarbakgrund och som drivs av ett främlingshat förkastas av Leif GW Persson.

– Jag skulle kunna tänka mig att gärningsmannen har ungefär samma bakgrund som de personer som han ger sig på. Det är statistiskt grundat. Han kan drivas av något allmänt missnöje eller behov av uppmärksamhet.

Malmöpolisen ville i går inte kommentera Leif GW Perssons uttalanden.

FAKTA

Experter kritiserar profilering

Malmöpolisen har valt att ta fram en gärningsmannaprofil på den misstänkte skytten. Efter månaders arbete blev resultatet klart i går.

Men metoden ifrågasätts starkt från forskarhåll.

Ulf Holmberg, före detta polis och lektor i rättspsykologi:

– Klassisk er- farenhetsbaserad gärningsmanna- profilering saknar empiriskt stöd – den har ingen vetenskaplig grund. Det blir mer gissningar.

Vad är risken med att använda sig av profileringar?

– Man kan fråga sig om polisen generellt är bekant med det magra resultatet som de här profileringarna ger. Samtidigt tror jag inte att de ser de här som den enda gyllene vägen.

Pekka Santtila, professor i rättspsykologi Åbo Akademi:

– Problemet med att göra en profil i det aktuella ärendet är att det inte finns någon databas med liknande fall. Det finns ett tidigare fall i Sverige och några i USA. Det är alldeles för få.

Trots det har en profilering gjorts. Varför?

– Underlaget är klent. Men samtidigt finns inte bättre metoder att tillgå när sambandet mellan gärningsman och offer inte är känt.

Leif GW Persson, professor och kriminolog:

– Det här är ett raster som används för att sortera fram väsentligheterna. Profilerna byggs dels på erfarenhet från tidigare liknande fall och dels är det iakttagelser från det aktuella brottet. Men ibland görs det betydande misstag. På Hagamannen gjordes det två profiler, men med facit i hand så visade sig båda vara helt fel.

Varför används den?

– Om man sätter brottet i sin miljö så trillar det ner en och annan pollett. Det har det gjort för mig. Och med facit i hand har det visat sig vara rätt. Men det är en knepig teknik och den är inte vetenskapligt absolut.