Nyheter

”Ubåten kan ha sänkts av svenska försvaret”

Dykaren som hittade ubåten tillbakavisar försvarets slutsatser

Ola Oskarsson, vd på Marin Mätteknik, larmade försvaret om vraket.

Han håller inte alls med om försvarets slutsats att ubåten inte sänkts med vapenverkat.

Att ubåten nu blivit en nyhet beror på att Oskarsson tröttnat på tystnaden och berättat om upptäckten på ett seminarium.

Av de bilder som företaget hittills tagit går det inte att avgöra identiteten på ubåten, men allt tyder på att det rör sig om en 76 meter lång Whisky-ubåt, en modell som nämndes ofta under de svenska ubåtsjakterna på 1980-talet. De undersökningar som hittills gjorts ger heller inget besked om varför ubåten sjönk.

Försvaret anser dock att de bilder som tagits ger så klara besked att nya dykningar inte är nödvändiga.

– Den är inte sänkt med någon sorts vapenverkan, det kan man konstatera. De bilder vi har sett visar inga sådana tecken, säger Bo Rask, stabschef vid marintaktiska staben till Ekoredaktionen.

Håller inte med

Ola Oskarsson håller inte alls med.

– En ubåt har ett yttre formskrov och ett inre tryckskrov. En sjunkbomb påverkar oftast inte formskrovet, så skador syns inte utifrån. Jag förstår inte hur försvaret tänker, men det är möjligt att de vet mer än de talar om. Men det går inte att dra några slutsatser av det som syns på formskrovet.

– Vi har dykt vid vraket och vi har använt undervattensrobotar, men vi vet fortfarande inte hur vraket hamnade där, säger Ola Oskarsson.

En teori som framförts det senaste dygnet är att det kan röra sig om den ubåt som upptäcktes utanför Utö våren 1981 och som angreps av jagaren Halland. Det var en av de första ubåtsincidenterna i Sverige och skulle de kommande åren följas av många fler.

– Det är svårt att säga. Jag har hittat en ubåt från 1914 som jag trodde var 50 år gammal. Men den här tror jag har legat sedan 1970- eller 1980-tal, säger Ola Oskarsson.

Förre ÖB vill klargöra

En annan teori som förs fram är att det rör sig om en ubåt som i början av 1990-talet skulle bogseras till Spanien för att skrotas.

Oavsett vilket anser Sveriges förre ÖB, Bengt Gustafsson, att det är självklart att det klargörs vad det är för någon ubåt och varför den sjönk.

– Man bör undersöka om ubåten har rensats inför skrotningen eller om det finns skador från sprängmedel på den, säger han till TT.

Gustafsson gav förra året ut en bok om de svenska ubåtsjakterna och strax innan den var färdig fick han ta del av det aktuella ubåtsfyndet. Han kopplar det också till ubåtsjakten vid Utö. En vecka efter det att jagaren Halland i april 1981 använt antiubåtsgranater dök det upp bilder på två ubåtar söder om Gotland, påpekar han.

Bengt Gustafsson anser att ett klart besked om ubåten är viktig för forskningen och debatten om de svenska ubåtsjakterna.

– Ser man på uttalanden nu för tiden så anser de flesta svenskar att det inte förekommit några kränkningar utom i Gåsefjärden. Det är ju inte sant, vilket också ubåtskommissionen 1995 kom fram till. Det fanns en mängd bevis om ubåtskränkningar och det var därför jag skrev boken i fjol.

TT