”Det värsta var att vara övergiven”

Till slut orkade Arkan inte stå emot — han sa ja till släktens krav

Arkan växte upp i ett villakvarter i Eskilstuna. Under en semesterresa till sina kurdiska släktingar vändes hans liv upp och ner – hans familj planerade bröllop mellan honom och hans kusin. När han vägrade blev han utfryst ur familjen.
– Det värsta var inte hungern. Det var känslan av att vara övergiven.

Hans första minne är att hans far håller honom i sin stora trygga famn och kastar honom högt upp i luften så att det kittlar i magen. Han minns att han tjuter av skräck och lycka.