Nyheter

Bilden av ett polis-fiasko

Lägenheten slogs sönder – de terrormisstänkta var oskyldiga

GÖTEBORG. Förödelsen är total. Ytterdörren i flisor. Glassplitter på golvet.

Här i radhuset greps en av de misstänkta terroristerna efter insatspolisens gryningsräd.

Bilderna är tagna kort efteråt med en mobilkamera som sen togs i beslag.

Men det fanns aldrig något bombhot mot centrala Göteborg.

I går la chefsåklagare Tomas Lindstrand ner förundersökningen.

Inga misstankar om förberedelse till terrorbrott finns kvar.

Fem personer togs med till förhör.

Sårad i hjärtat

Två skulle höras upplysningsvis, tre var misstänkta.

En av dem, en 48-årig egenföretagare, säger:

– Jag visste att jag var oskyldig.

Han är lättad men inte förvånad.

– Jag vet inte hur jag ska beskriva vad jag känner. Jag är sårad i djupet av mitt hjärta. Viktigast för mig nu är upprättelse, att hela Sverige får veta att vi är oskyldiga.

En 33-årig trebarnspappa, släkt med 48-åringen, greps tillsammans med sin gravida fru.

Vapen mot sig

Hon tvingades sitta på golvet mot en vägg tillsammans med barnen, med vapen riktade mot sig.

Syskonen är tio, sex och tre år gamla och fick också följa med polisen.

Tioåringen förhördes också av poliserna.

– Vi har fått tillbaka datorer, mobiler och nycklar som polisen tog i beslag. Men vi har inte fått tillbaka vår trygghet, säger 33-åringen.

Han får inget offentligt biträde (advokat) eftersom han inte längre är misstänkt för brott.

– Det som har hänt kan inte göras ogjort.

– Nu är det jätteviktigt att vi får svar på frågan varför just vi blev drabbade, säger 33-åringen.

”Tog det på allvar”

Det var ett påstått bombhot i centrala Göteborg i lördags för elva dagar sedan som fick polisen att agera.

– Vi tog det på allvar eftersom polisen alltid tar bombhot på allvar och det måste utredas, säger Säpos pressekreterare Patrik Peter.

Aftonbladet har under gårdagen sökt åklagare Tomas Lindstrand för en kommentar men inte nått honom.

FAKTA

Två experter om "terror"-affären

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, Göteborgs universitet:

Hur kunde det bli så här?

– Det hade jag kunnat svara på om vi hade haft en riktig internutredning i Sverige. Men så mycket vet jag att inte drar du i gång en verksamhet som kostar ett par miljoner på ett telefonsamtal där någon säger att huvudet håller på att explodera av huvudvärk, som rapporterats tidigare. Någonstans har man information som man bedömer vara skarp och väldigt trovärdig. En möjlig hypotes är att det var desinformation från någon underrättelsetjänst.

Hur allvarligt är polisens misstag?

– Jag vet inte om det var Säpos misstag utan det var en insats av polisen i Västra Götaland som sedan övertogs av Säpo. Vad vi vet är att ett oerhört allvarligt misstag har begåtts och det var när de delgav en person – som inte ens var misstänkt utan bara skulle höras upplysningsvis – misstanke om brott och dessutom hämtar honom på ett mycket brutalt sätt.

Är beviskraven lägre mot misstänkta terrorister?

– Teoretiskt sett är de inte lägre men i praktiken kan de vara det.

Vad får det här för konsekvenser för arbetet mot terrorism?

– Jag tror att för polismyndigheten i Västra Götaland kan det få konsekvenser på kort sikt eftersom insatsen kostade så mycket pengar. På kort sikt tappar också Säpo förtroende som man mödosamt byggt upp och det är tråkigt i och med att generaldirektören Anders Danielsson slitit med att få Säpo på rätt väg.

Magnus Ranstorp, forskare och expert på terrorism vid Försvarshögskolan:

Hur kunde det bli så här?

– Jag tror man fick information och tips om den här frågan som man trott på, utrett och hade indikationer i en viss riktning. Man tolkade, försökte lägga pusselbitar, övervakade, men det fanns inget som indikerade att det inte skulle stämma. Sen gick man in och sen hade man problem. Det brast i kommunikationen och utredningen.

Hur allvarligt är polisens misstag?

– Det är allvarligt för de inblandade men det visar att rättsäkerheten fungerar. De här individerna satt i förhör en lång tid, vilket är lite märligt att det skulle ta så lång tid att etablera vad som är sanning. På många sätt är det ett bakslag för Göteborgspolisen i sitt arbete mot terrorism när det går så här fel. Säpo har tagit många smällar genom åren, det här är inte avgörande för dem.

Är beviskraven lägre mot misstänkta terrorister?

– Nej. Den här argumentationen att det är en klappjakt på muslimer eller etniska minoriteter, det är ett falsarium. Det är en absurd argumentation.

Vad får det här för konsekvenser för arbetet mot terrorism?

– När det blir sådana här misstag får naturligtvis allmänheten mindre förtroende för dels att det verkligen finns ett hot – vilket det finns – och dels hur polisen utför sitt arbete. En sådan här sak undergräver att allmänheten är realistisk när det gäller hotbilden.