Fullt begripligt – efter senaste tidens turbulens

NYHETER

Drottning Silvia fyller snart 67.

Kungen blir 65 nästa gång.

Om vi bortser från slott och apanage är det lätt att anta att de delar erfarenheter med många av oss.

Förälskelsens rus och äktenskapets prövningar. Glädjen när barnen föds och tomheten när de flyttar hemifrån.

För kungen och Silvias del har året varit exceptionellt.

I våras flydde minstingen landet efter att ha blivit offentligt förnedrad av sin fästman.

Mellangrabben pluggar i Skåne, lediga stunder kör han racerbil och hänger med sin tjej.

I förrgår lämnade sista ungen boet och flyttade till ett eget slott i en egen kommun.

Kvar i Drottningholms slottssalar vankar ett par som varit gifta i 34 år.

Hon har beskrivit sig själv som en hönsmamma.

Han har de senaste veckorna – ingående och inför en gapande befolkning – beskrivits som en partykille som roat sig med ”kurtisaner” och ”kaffeflickor”.

Om inte drottning Elizabeth redan utropat 1992 till annus horribilis, hade drottning Silvia kunnat använda det om 2010. Med undantag av Victoria och Daniels bröllop har året som snart passerat, för Silvias del, varit ett riktigt ökenår.

Men en drottning kan inte som vi andra krisa i skymundan eller på ett chattforum på nätet.

Hon kan visa sitt ogillande över sakernas tillstånd genom att avstyra ett offentligt framträdande med sin make. Den kungliga kalendern planeras minutiöst. I går var det meningen att makarna gemensamt skulle dela ut prins Eugenmedaljen på slottet.

I stället ställde Silvia in i sista sekund och tog ett tidigt plan till Bryssel för att i dag delta i en konferens om utsatta barn i Europa.

Efter senaste veckornas turbulens är det fullt begripligt.

Jag hoppas att hon dessutom passar på att ta en avstickare till Paris. Att hon flyger ner några väninnor och muntrar upp sig med ostron och champagne – som Mona Sahlin gjorde häromkvällen.

Det vore hon väl värd.